På rätt spår

Kommer du ihåg när jag för typ två månader sedan tipsade om den där filmen med den unga kvinnan som satte ut på en promenad av det längre slaget. Det där slaget som är hundratals mil lång och korsar en obarmhärtig öken? Kommer du ihåg att filmen heter Tracks?

I dag fick jag hem boken och blev än mer peppad på att få se filmen själv! HÄR kan du läsa mer om filmen och också se trailern.

Skärmavbild 2014-02-03 kl. 15.56.07

Lock och skräck med Staffan

UnderFloden1Drygt sexhundra sidor omslutna av ett inbjudande rött omslag med stora vita bokstäver över sin framsida. Jag ville ta upp boken på en gång och börja läsa. Ännu mer när jag såg orden längst ner på framsidan: ”en roman baserad på verkliga händelser”. Under floden är en bok om en ung flickas väg från djungelbeklädda berg i Laos till turistparadiset Phuket och sexhandeln däri.

Som den första delen i en trilogi öppnar Staffan Nordstrand hårt med tonvis av detaljer och sidoberättelser. Det står snabbt klart för mig att för den unga flickan, Prim, är familjen väldigt viktig och att då utelämna deras historia och berättelser vore att halshugga hennes egen berättelse. För den stressade läsaren blir därför Under floden till en början seg; namnen är många, byarna har liknande namn och det känns emellanåt rörigt om vem det är som säger, berättar eller tänker vad.

Redan ett par, relativt korta, kapitel in i boken är jag som fast. En passage låser fast mig i berättelsen, det är när Prims farfar berättar om olika metoder Vietnameserna använde under kriget och nämner den som innefattar en verktygsfil och krigsfångars tänder. Ja, vi lämnar resten åt fantasin för tillfället. Historien fortsätter och jag vill veta mer om Prim och varför hon gör de val hon gör. Vetskapen om att även om just det som står skrivet på sidorna inte behöver ha hänt exakt som det står är det ändå en brutal och ärlig skildring av en undre värld väldigt få har någon som helst insyn i.

Staffan använder ett språk som på det stora hela fungerar bra för miljön han skriver om. De komplexa förklaringarna om hmong-folkets historia; de utdragna scenerna om övermakt mot de lokala kvinnorna på barerna i stan fyller huvudet med detaljrika sinnesbilder om vad som händer. Med tanke på vad som ofta skildras i sin brutala ärlighet är sinnesbilden en Pandoras ask.

Böckers kraft är att skapa de här inre bilderna hos oss som läser dem. Det är därför vi älskar dem och fortsätter att leta efter nya och bättre böcker hela tiden. Under floden har många sidor kvar till sin sista bokstav och sinnesbild, men jag vet att jag vill stå ut med de hemska bilderna för att få följa Prim på hennes resa genom Sydostasiens lockande, vackra natur och skräckinjagande, okontrollerade landsgränser.

 

Cask of dreams – en plädering

Jag behöver din hjälp, dina syskons hjälp, dina föräldrars hjälp, dina vänners hjälp. Ja, jag behöver all hjälp jag kan få. Till och med av dig där bak. Ja, du. Jag pekar på dig! Som många, förhoppningsvis alla, vet skriver jag mycket. Ibland skriver jag kort och ibland skriver jag lite längre.

Ofta handlar det om kärlek. I ärlighetens namn handlar det nog alltid om kärlek. Det är bara en fråga om hur jag väljer att porträttera känslotillståndet i just den givna skrivande stunden. Allt detta skrivande har sålunda resulterat i att jag sitter med ett gäng noveller och kortare känslotexter.

Har du undgått det faktum att jag skriver texter av den här typen vill jag gladeligen be dig att klicka både HÄR och HÄR för att läsa vad jag skrivit. Den ena för dig till kategorin Noveller och som ordet antyder är det där mina längre texter gjort sig hemmastadda. Den andra kommer (nästan) magiskt föra dig till kategorin jag så enkelt och opretentiöst valt att kalla Text. Eftersom jag redan nämnt att det finns långa och korta texter är det endast med logisk härledning du kommer att hitta de kortare, mer poetiskt lagda texterna där.

——————————————————————————-

Vad är det jag behöver din hjälp med? Det är en väldigt bra fråga. Jag kan inte komma och be om hjälp med någonting utan att berätta vad det är. Men jag kan heller inte be om hjälp utan att först förklara varför jag vill att du ägnar några minuter för min skull.

Det är nämligen på det viset att dessa texter jag under det senaste året samlat ihop har i grunden varit ett projekt jag har drivit för min egen skull vid sidan om arbete och andra ”påtvingade” uppgifter livet har haft att erbjuda.

Allt började med att jag, en eftermiddag (bestäm månad och väderförhållande efter eget tycke) av en händelse snubblade över en novell jag skrev som en skoluppgift första året i gymnasiet. Det var den första novellen jag skrev i hela mitt liv. Och jag blev väldigt nöjd med den. Betyget den belönades med var ett Mvg+ och om man ska lita på kommentaren intill betyget fick den min svensklärare att fälla tårar.

Det här fick något inom mig att vilja skriva mer. Jag ville skriva om den jag hade till perfektion och jag ville skapa fler, ännu bättre noveller. Jag insåg att jag kunde skriva, det här var min grej.

Så började det. Och nu, ett drygt år senare sitter jag med en hel bunt texter i ett stort och mastigt Pages-dokument. Det är inte alla texter jag skrivit som blivit publicerade här på bloggen. Nej, det finns både kortare texter och även noveller som jag behållit för mig själv än så länge.

Det är två noveller kvar som jag håller på att arbeta med. När jag känner mig klara med dem är jag klar. Min textsamling med poesi och noveller är färdig. Redo att påbörja äventyret med att bli tryckt och distribuerad. Att ha skrivit dessa texter har varit skräckinjagande nog och jag blir kallsvettig bara jag tänker på arbetet med att övertala förläggare att det jag skrivit faktiskt går att sälja.

Tvinga mig inte till att bli som seriestrippen här nedan.

——————————————————————————-

Men jag skattar mig själv lycklig också. För en hel massa veckor sedan var jag på en whiskyprovning hos Glenfiddich, arrangerad av Edelman här i Stockholm. Den var en del av turnén runt om i Skandinavien för den nya serien underbar, bärnstensfärgad dryck. Men också var det en stopp för den pågående tävlingen vid namn Cask of Dreams där. 

Tävlingen förklarades ungefärligt med följande ord:

Alla har vi drömmar, det där speciella vi vill göra någon gång under livet långa, men ändå så korta, lopp. Skriv din dröm på whiskyfatet och vi på Glenfiddich kan hjälpa dig att uppfylla denna.

Det är några som har chansen att vinna via en utvald jury, men det finns en lika stor chans för den tävlande att vinna genom att få vänner, bekanta, kollegor och alla andra vackra och snälla personer att rösta på sin dröm.

Nu är det ungefär två veckor kvar tills dess att omröstningen når sin sista dag.

Därför vill jag, på mina knän, be dig att klicka den DEN HÄR länken och rösta på mitt bidrag. 

~~~

Tar du dig tiden att göra det här för mig är jag dig evigt tacksam.
Du kan hjälpa mig att uppfylla min dröm.
Tack.