Portal: No Escape – dimensionslös

Nu under jul och nyår har det kommit en hög med nya filmer. Men från juldagen och framåt har det varit, och är, ganska tyst. Det har inte varit pressvisningar och premiärerna för årets första filmer närmar sig. Först ut bland AAA-titlarna är filmen vi alla väntat på i veckor. Ja, jag pratar om The Wolf of Wall Street. Men medan du och jag har väntat på att se DiCaprio tjäna multum har jag också kikat runt på Internet efter lite kortfilmer. Jag tipsade om Croft-filmen förra veckan. I somras någongång tipsade jag om tårdryparen Sintel.

Skärmavbild 2014-01-04 kl. 18.16.47

I dag vill jag tipsa dig om den knappt sex minuter långa kortfilmen Portal: No Espace. Här har man tagit ett underbart roligt och populärt spel och skapat en kortfilm med relativt awesome effekter. Vet egentligen inte varför jag la till ”relativt”. Men det är en indie och det var möjligtvis därför ordet smög sig in och befäste en position. Portal: No Escape må vara kort och på många vis fristående från sin inspirationskälla, men för oss som spelet spelet ser också alla de små likheterna. Detaljrikedomen och berättelsen är skapat med vacker fingertoppskänsla och ett massivt intellekt. Se själv!

YouTube Preview Image

 

blogstats trackingpixel

Guldbaggar och SAGs

Om två veckor är det dags för den årliga SAG Awards. Screen Actors Guild Awards har sedan sin premiär 1995 vuxit sig till att bli ett av de mest prestigefyllda prisen en skådespelare/-erska kan ta emot. I ärlighetens namn hade galan, som nu närmar sig med stormsteg, fallit ur min kalender och jag påmindes så snällt om den av Linda. Hon säger att det luktar uppesitterkväll; jag gillar doften.

Två dagar senare är det dags för femtioårsjubileumet av Guldbaggegalan. På Cirkus i Stockholm kommer de bästa svenska filmerna att tävla om att gå hem med priset. Jag har (tyvärr) inte haft tid att skriva ett längre inlägg om vilka som är nominerade i vilka kategorier. Det går dock att läsa mer om galan jag så klart kommer att täcka via bloggen och via Popmani i artikeln om just de nominerade filmerna HÄR.

blogstats trackingpixel

Tio kilometer under jord

*gulp* Efter att jag tipsat min pappa om att anmäla sig till ett lopp som jag tänkte mig att springa i höst för att få honom att få honom att komma igång efter skada har han nu anmält sig. Det innebär att jag nu inte kommer undan att råka ”glömma bort” att anmäla mig som jag kanske gjorde där till Midnattsloppet i somras.

Stockholm Tunnel Run 2014, här kommer jag! Men jag kommer inte ensam. Fick med mig Vian på en anmälning också. Hon är bättre på mig än att träna, men jag springer mer än henne. Det här kommer att bli spännande. Men först och främst roligt. Loppet kommer att framföras i den nya Norra länken. Ett tio kilometer långt lopp som är en unik upplevelse. för efter att vi, hur många vi nu blir, sprungit klart kommer Trafikverket att släppa på för biltrafiken.

Som bevis på att vi faktiskt är anmälda presenterar jag härmed vår bekräftelse:
Skärmavbild 2014-01-03 kl. 14.48.16

blogstats trackingpixel

Ett nytt äventyr väntar

2014….tvåtusen…fjorton… Vad kan man hitta på för det här året, månne? Året kommer att fortlöpa som vanligt. Fast på så många nya sätt. Det kommer också innebära en fortsättning på mina studier. Bredvid studierna kommer jag alltså att fortsätta blogga precis som jag gjort i nu drygt två år. Det här året innehåller också lite nyheter. Nyheter gällande hur du kommer att läsa mig och mina ord. Och som om det inte vore nog så bestämdes det en sak tidigare i vintras: ett nytt uppdrag mig ansvarsuppgifter jag inte tidigare haft på mina axlar. Det kommer att bli svårt, roligt och framförallt lärorikt!


Med en något förlängd hösttermin kommer jag alldeles strax att gå in på den andra terminen av sex i totalen till min utbildning på Högskolan i Borås. För dig som inte vet eller bara glömt bort så läser jag ett program som heter Webbredaktör 180 hp. En treårig utbildning där jag kommer att kunna proklamera med en hel drös av titlar och tjusiga ord med fler stavelser än en vanlig dödlig någonsin behöver uttala. Jag gör allt det här på distans vilket kräver stor disciplin från min sida då jag måste hålla koll på datum för föreläsningar, tentor och allt annat. Det är absolut svårt och något som har och kommer att gynna mig själv som person. Planering har aldrig varit min starkaste sida. Lathet är jag däremot bättre på.

Två år alltså. Wow. Trodde aldrig att jag skulle orka fortsätta såhär länge. Här på Colin har det blivit ungefär 1300 inlägg på lite knappt 1,5 år. Innan jag flyttade till Colin vill jag mig minnas ha hunnit skriva ungefär 300 inlägg. Hur många ord, meningar det blivit vågar jag knappt räkna från höften till. Jag är glad att jag för en gångs skull inte la ner med bloggen utan kämpade mig vidare. I dag är jag på ett ställe i livet jag aldrig trodde mig få vara. Jag får göra, testa och uppleva saker jag aldrig kunnat föreställa mig. Jag menar, trodde jag att jag skulle få skjuta lerduva med ett gäng främlingar och sedan bli serverad makalös middag tillsammans med en Calvados-skola? Nej, verkligen inte. Inte heller trodde jag mig få testa produkter gällande dryck, mat, skönhet hela vägen till kläder. Eller alla filmer. Aldrig hade jag kunnat ana mig själv älska att gå på bio själv mitt i veckan, flera gånger i veckan på förmiddagar såväl som på eftermiddagar. Det är något av en dröm som gått i uppfyllelse, så enkelt är det. Speciellt film-delen.

Bakom stängda dörrar sitter jag och smular på en stor uppdatering för hur du kommer att läsa det som jag skriver. Jag tror på min idé och hoppas verkligen innerligt att du kommer att uppskatta resultatet. Det är någonting som jag har sagt till mig själv och de flesta jag känner att jag vill och är på väg att göra. Men det är otroligt mycket arbete bakom och jag har helt enkelt inte haft tid. Inte heller har jag haft råd, tyvärr. 2014 är dock året där ekonomin kanske inte kommer vara den största, men ack mer stadig och beräknad. Det tackar vi CSN för. Tills dess att denna omorganisation och dess arbete är slutfört kommer jag att hålla detaljerna on the downlow. Den med lite insikt och kreativitet kan nog ana vad det handlar om. Men som sagt, mer om det i den annalkande framtiden.

Vad vi nu än vill och kan kalla den här årstiden så bestämdes det någonting tidigare i den. Kanske skulle man till och med kunna säga att det bestämdes i höstas. Det var nämligen så att jag mötte upp med Malin. Malin är otroligt duktig på det hon gör och brinner verkligen för sitt projekt. Hon är nämligen chefsredaktör på Popmani. De har saknat en filmredaktör. En saknad som jag kommer att fylla. Så från och med i skrivande stund är det såledles jag som på det stora hela basar och styr över innehållet på popmani.se när det gäller filmer. Det är läskigt och spännande på samma gång. Det är min första _riktiga_ redaktörstjänst. Jag kommer att ha ansvar för innehåll och också en viss nivå av personalansvar om man så vill kalla det. Mycket kommer att handla om delegering och planering. Men den biten är den som inte är min allra, som tidigare nämnt, starkaste sida. Dock den sidan jag vill, måste, och kommer att utveckla något fruktansvärt i år! Det kommer med absolut säkerhet vara lite hackigt den första tiden innan jag lär mig deras system och policies utantill. Men det är det värt. Och faktiskt så står jag inte helt själv, det vore bara dumt. I ärlighetens namn är jag lite rädd, eller kanske snarare nervös. Vilket i min bok är bra. För den som säger att den inte är rädd eller nervös är antingen en lögnare eller bara dum i huvudet. Jag kommer att lära mig så otroligt mycket som filmredaktör. Jag vill lära mig så mycket som det bara går.


Jag antar att det här inlägget med dess innehållande text blev till en form av årskrönika. Så det är vad den får stå som. En text om dryga tusen ord som berättar om året framför mig med korta tankar om året bakom mig.

Jag hoppas innerligt att din jul var varm och lugn. Gällande nyår hoppas jag lika innerligt att den var fylld med den mängd skratt, raketer och potentiell alkohol du ville och hade räknat med. Jag vet att jag är mer än nöjd med mitt nyår! (:

Som tidigare nämnt. Nu fortsätter vi!

Mina hjärtligaste hälsningar,
David Sundgren
Film-, Dryck- och Skönhetsrecensent. Livsstilsbloggare med falanger in i mat och träning.
Student. Filmredaktör. Konfirmandledare.

 

Som en bonus kan jag också berätta att jag i år gör en comeback som konfirmandledare och kommer att då och då träffa konfirmanderna och lära dem om kyrkan, religion och allt därikring. I sommar avslutas det hela med en resa till Italien.Jag kan säga redan nu att just den här biten av mitt 2014 kommer inte att få otroligt mycket utrymme. Mest på grund av att jag gissar på att intresset för kristendomen är relativt liten hos er som läser, men också för att jag arbetar med ungdomar (som angränsar till barn, imo), och det är inte i mitt intresse att skriva om andra barn här. Det får de själva eller deras föräldrar stå för. Med det sagt menar jag inte att jag inte kommer att nämna denna del av mitt liv, nej nej. Det kommer bara att bli en mer polerad spegling av vad som händer i församlingshemmet.

blogstats trackingpixel

Skippar det väntade

Ingen årslista, ingen årets bästa filmer, inga bilder på nyårsoutfit, ingen ”nästa år ska bli det bästa i mitt liv”. Ingenting sådant kommer att få se dagens ljus här. Inte för att jag inte vill berätta för er vilka filmer jag tycker varit bäst i år eller visa er hur stilig jag kommer att vara ikväll, för det vill jag. Men jag har helt enkelt inte tid.

Igår stod jag ungefär elva timmar i köket och lagade mat och förberedde till i dag. I dag har jag ”bara” stått ungefär fyra timmar och förberett. Inte har jag varit själv heller. Nej, jag och Vian har samarbetat gott och väl!

Egentligen har jag nog inte ens tid att skriva det här. Bore klä på mig och fixa håret och packa ner det sista av maten och ditten datten.

Just det, kan i alla fall säga vad vi kommer äta; det blir dubbelmarinerad lammfilé med brocollifrittets och en god fetaostsås till det. I dryckesform ett gott italienskt vin, en bättre cava och en torr, härlig champagne. Vad ska du äta/dricka ikväll?

 

Hur som helst. GOTT NYTT ÅR önskar jag dig. Vi hörs i morgon (aka, nästa år), hehe! Tusentals kramar och tack till er alla för det här året. Nu fortsätter vi!

blogstats trackingpixel

Mer Malte åt folket!

Det kan aldrig blir för mycket gos med den här lilla hunden. Följande bilder är från en liten mys-session när jag och Vian var i Göteborg. Bilderna är från söndagen efter några dagar av långa nätter och oräkneliga skratt. Han låg såhär i ett par timmar. Och jag, jag klagade inte.

bild 2-16 bild 2-17 bild 5-5 bild 2-15

blogstats trackingpixel

Fanmade film av rang!

De flesta av oss har säkert läst fanfiction av våra favorithistorier. Eller så har vi i alla fall hört talas om att det finns sådant. Det finns också fan film. Samma sak, fans av en karaktär eller berättelse hittar på egna versioner, den här gången via film istället för ”bara” text.

Jag har inte sett många fan filmer som har varit av hög kvalitet. Men den här som min vän Andreas delade med sig av på Facebook tidigare i veckan. Ungefär tjugo minuter lång är filmen och det är inte många minuter, om någon alls, som inte är spänningsfylld. Jag gillar den som tusan och kan ärligt säga att dess effekter och speciellt dess koreografi är bättre än många storproduktioner. Att jag själv gillar Lara Croft (Tombraider) hjälper till. Croft står dock obehindrat på sina egna ben. Se själv, vettja!

YouTube Preview Image

blogstats trackingpixel

Malte

Precis innan jul, dagen innan till och med, kom Christofer upp till Stockholm för att hinna träffa familj och vänner. Självklart följde Malte med till storstan. Eller ja, så självklart var det inte. Jag trodde inte att han skulle följa med när han bara skulle vara här över natten, men ibland har man fel.

Jag blev, utan motstånd, designerad hundhållare. Ansvaret för hunden kulminerade när vi, klara med shoppingen, satte oss i Bouqerian för ett par snabba öl innan det var dags att springa över till Centralen och vinka adjö. Vad hände? Bra fråga, jag ska berätta. Det var nämligen så att den lilla Malte la sig i mitt knä och la sig tillrätta varpå han glatt somnade.

Och som den här lilla hunden gör när han somnar började snarkandet. Jag skojar inte hur sött det är att lyssna på!

Skärmavbild 2013-12-29 kl. 16.00.22

blogstats trackingpixel

Ta en stund och minns sommaren

Visste du att glaset är minst lika viktigt som vinet själv när det kommer till att få fram det allra bästa, och också tänkta, från ditt vin? Det är en stor vetenskap bakom och mycket att lära sig. Men vill du ha en snabbkurs är den som följer: Vita viner mår bättre av smalare glas, ungefär som det på bilden nedan. (glaset på bild är för Riesling-vin på vita sidan och Zinfandel för de röda). Unga röda viner tycker också om smalare glas med små munnar; de flesta smakerna sitter nämligen högt upp i vätskan. Äldre röda varianter har de smaskigaste smakerna ner mot bottnen; välj därför ett glas med bred botten och stor mun. Varsågod.

bild 2-14

Jag dricker sällan vitvin. Inte för att jag inte tycker om det, nej nej. Det är bara det är jag älskar rödvin. Vitvin blir lätt alldeles för sött och jag har haft otur i mina tidigare dagar med söta vitviner som varit i så dålig balans att de både smakat och luktat som gamla äpplen. Inte trevligt alls. Men att ge upp en hel dryckeskategori på grund av dåliga erfarenheter vore dumt, speciellt när det är så förbaskat gott när det träffar rätt!

Errazuriz Max Reserva Sauvignon Blanc 2012 är en av de viner som faktiskt fungerar för mig. Precis som sin röda syster är hon från Chile skickad med en tydlig sommar i sig; inte bara i den blekgula färgen med sina ytterst subtila gröna nyanser. Enligt vinmakaren själv är Errazuriz Max Reserva Sauvignon Blanc 2012 perfekt till nyår och ska enligt utsago gå bäst tillsammans med skaldjur i dess lättare form.

Nu har inte jag testat vinet till skaldjur. Jag har testat vinet på samma sätt som jag alltid testar viner: som sällskapsvin. Som sällskapsvin klarar sig Errazuriz Max Reserva Sauvignon Blanc 2012 väldigt bra. Jag kan inte säga att de fräscha sommardoften med sina enorma fruktighet är det bästa vita vinet jag har druckit i år, det kan jag inte. Men jag kan säg att med varje sniff i glaset dras jag tillbaka till sommarens värme och glädje. Den druvtypiska doften från sauvignon blanc hänger tung med päron och nyklippt gräs.

Errazuriz3När jag äntligen tillåter mig själv att smaka vinet förvånas jag över att Errazuriz Max Reserva Sauvignon Blanc 2012  är så väldigt mjuk. Endast pyttelite av de där syrliga bubblorna kittlar min tungtipp. Syran är jämn och välbalanserad från första kontakt tills att klunken tagit sig ner i halsen. Smaken är sommarnostalgiska päron virvlar runt med vinteräpplen på den balanserade plattan av syra och druvtypisk sötma.

Errazuriz Max Reserva Sauvignon Blanc 2012 ger sken av komplexitet utan att sätta sig på en hög häst. Det chilenska vinet är inte det bästa vitvinet jag druckit i år, men är det i toppen. Det som drar ner helheten för mig är druvan. Sauvignon blanc är för mig i grunden för söt helt enkelt. Undertecknad gillar alltså de torrare flaskorna.

Vinet med sin 2012 års årgång har funnits på bolaget sedan mars i år, men nu har vi ärats en ny etikett. Flaskan ingår i Systembolagets ordinarie sortiment.


Errazuriz Max Reserva Sauvignon Blanc 2012
(nr 6630)
Alk. Vol. 13,5%
Vol. 750 ml
Pris: 119 kr

blogstats trackingpixel

Nu är det slut på juluppehåll

Jul20131

Hej!

Det var ett tag sedan sist, hur är det med dig? Har du haft en bra jul? Kanske har du ätit kopiösa mängder mat; även efter att kroppen egentligen sagt till dig att det kanske är dags att luta sig tillbaka och ta det lugnt? Det är okej att göra det, speciellt när det är jul. Jag tycker att det är okej mest därför att det är precis så jag har gjort under de här dagarna.

Min jul började på söndagen 22 dec och fortsatte till 25 december med ingenting annat i magen än hederlig julmat! Det här med vad vågen visar nu efter dessa dagar spelar ingen roll heller. För det hör inte julen till att slå ner på sig själv. Julen är till för att må bra och skratta med vänner och familj. Det är det jag har gjort.

Lite julklappar har det rullat in också. Jag är nöjd. Julen 2013 kom till att bli en väldigt bra jul.

 

Det var som sagt ett bra tag sedan sist vi hördes. Jag gick nämligen på lite juluppehåll. Det var inte planerat eller någonting, det var bara så det blev. Och jag är faktiskt glad över det. Jag har kunnat stänga av och bara vara om dagarna istället för att fundera på vad nästa inlägg ska handla om och varför jag inte sitter på tjugoåttahundra idéer att bara mata ut till dig. Jag har kunnat ta semester helt enkelt. Det var, och är, jag värd!

Nu var det dock över en vecka sedan det senaste inlägget och det har så smått börjat att klia i fingrarna. Det är med den meningen jag berättar att uppehållet är slut och jag är tillbaka i rutan. Kanske inte i samma 2-5 inlägg om dagen-tempo som vanligt, men dit kommer vi nog efter nyår ska du se!

blogstats trackingpixel