En liten sak, men den gjorde min dag

Skärmavbild 2014-01-13 kl. 12.03.18Bilden här ovanför är en skärmdump från Internet tidigare i dag. Om du inte känner igen layouten så är det från Imgur. Mer exakt är det på min kommentar på den här bilden. Jag är glad därför att 479 poäng på en kommentar är det bästa jag någonsin fått. Det är till och med mer än min totala poängmängd innan. Så det är awesome!

Och jag vet att det bara är imaginära Internet-poäng. Men jag gillar dem och jag vill ha fler! Folk tyckte jag var rolig på Internet i dag och jag vill fortsätta att vara det.

Skouteris steppar upp sitt game

En tyst helt följt av tyst måndagsförmiddag. Suck… aja, jag har i alla fall legitima anledningar. Och de kan sammanfattas med ett ord: skola. Helgen och också veckan som ledde upp till helgen fylldes av ofantligt många timmar av skola. Det kulminerade i förmiddags med det, inte så värst, efterlängtade seminariet. Det gick i alla fall bra. So I got that going for me.

Nu var det inte det jag ville prata om. Nej, jag ville tipsa om Robin Skouteris 2013 mashup. Den har legat ute sedan strax före nyår men undsluppit min radar fram till i dag. Jag älskar mashups och Skouteris är väldigt duktig på vad han gör. Jämför man årets från den föregående har han verkligen steppat upp sitt game och tagit verket till en ny nivå.

Som alltid finns det tonvis av underbara mashups om man vågar sig på att klicka på de här markerade orden. Vill man bara lyssna på en, förvisso, riktigt bra tio minuter lång mashup av så gott som alla hits från 2013 är det så enkelt som att klicka på play.

YouTube Preview Image

Min fredag……

2sOw7GL

Det här är jag och mitt välmående just nu.
Sitter med dubbla uppgifter framför mig på datorn och försöker att skriva med supersonic speed så att jag ska hinna ha lite klyschigt fredagsmys. Vi håller alla tummar som finns tillgängliga, okej? Okej.

Greppar tag

20140109-122321.jpg
Natten mot i dag blev en sådan där jag möjligtvis skulle ha kunnat somna på egna villkor men inte kunde. Stressen var lite för stor, för många datum av större slag närmar sig och jag kände mig tvungen att faktiskt ta tag i dem på riktigt.

Det var den tanken som fick mig att göra om och göra rätt på en uppgift i skolan. En uppgift jag nu kan lägga mig bakom och minnas.

Kvar står flera saker från skolan och flåsar mig i nacken. Inte speciellt trevligt eller underhållande, men efter dagens film är möte insatt med klasskamrat för att reda ut det som går att reda ut. So i have that going for me.

Eftermiddagsninja

Efter dagens visning av Bamse och tjuvstaden drog jag mig förbi en butik, plockade upp ett paket kaffe och begav mig mot Ninja, eller Erica som hon kallas i folkmun. Det blev en alldeles utomordentlig eftermiddag av skitsnack, lite för lite skvaller, en lagom dos Sveriges mästerkock, två goda knäckemackor och en banan. Det är alltid lika roligt att hinna umgås med Ninja för vi har roligt tillsammans.

Och där har vi en redundant-mening. Men så får det vara, för jag vet faktiskt inte just nu vad jag ska skriva. Det är så himla mycket annat i mitt huvud när det kommer till att knacka på tangentbordet att det liksom står stilla.

Visst, jag har recensionen av den drygt en timme långa Bamse-filmen, men när jag skrivit den då? Vad ska jag skriva då. Eller vad ska jag skriva nu? Jag borde sluta flamsa runt såhär och kanske skriva recensionen istället. Ja, så får det blir. I morgon ska det bli roligt, för då är det dags för mig att se Inside Llewin Davis. Spännande, inte sant?

En lättare form

20140108-120030.jpg i dag bedriver den här kroppen en lite lättare form av träning. Nämligen den där gång är den huvudsakliga uppgiften att utföra. Hemifrån till Gullmarsplan, minst. Så lyder planen och justeras efter tidsplanen jag har att rätta mig efter. Har vi tur hinner jag hela vägen till Rådmansgatan.

Dagens ursprungliga plan innehöll egentligen inte ett gångpass. Men jag kom på att mitt SL-kort gått ut. Och hos oss finns det ingen återförsäljare. Många små och onödiga fakturor som glömts bort har varit resultatet av det.

Därför valde jag att i dag ta mig tiden att traska till Gullmarsplan, vilket jag inte gjort sedan i somras. Det är en trevlig rutt det här.

Inlägget tig för övrigt lite drygt en kilometer att skriva. That’s about it for now.

Up and at ‘em

God morgon,

Visst är det just typiskt att den ena katten ska komma och hoppa upp i sängen jamandes efter uppmärksamhet och förmodligen en beskärd del av magkli? Jo, det är det. Tyvärr Klussen, du kom sent till partyt. Jag hade redan klätt på mig och till mitt försvar gav jag dig ändå några kli bakom öronen och under hakan, så du kan inte vara sådär överdrivet arg på mig.

Visst är det också så att jag inte är den enda som under natten till i dag inte sovit värst djupt? Visst är jag inte ensam om att skjutit upp problemet med ett förskjutet dygn? Bra, då känns det lite bättre. Faktiskt.

Trots tisdag är i dag dagen då mångas vecka börjat. Jag vet inte om min vecka började igår eller inte. Något som dock är säkert att veckan i dag är i full rullning. I morgon väntar också de första pressvisningarna till årets första biofilmer. Det är Bamse som ska upp på silverduken för första gången och The Wolf of Wall Street (recension HÄR) ska visas än gång till. Tror att jag nog kanske möjligtvis ska gå och se den igen. Den var så himla bra! Sen på torsdag är det visning för Inside Llewyn Davis som jag förhoppningsvis inte har för höra tankar och förhoppningar inför.

Klockan är fortfarande förmiddag och jag har redan hunnit gå igenom nattens Imgur och massor av timmar från Instagram. Lite Twitter har jag också hunnit klämma in ännu. Den här dagen kommer till stor del att fyllas av skola. Tentor med sina deadlines närmar sig med stormsteg och jag kan inte undvika dem!

Bild 2014-01-07 kl. 09.10

En första för året

bild 1

Sådär. Då var det gjort. Årets första löprunda. Det är måndag och även om det är röd dag i dag verkar det som att många sprungit, förmodligen motvilligt, tillbaka till kontor och arbete. Själv sprang jag ett varv runt industriområdet. Tar det som ett vuxet och moget val att springa en kortare runda i dag istället för den någotsånär sedvanliga mil-rundan. Jag menar, det var ändå flera veckor sedan sist.

Det tog emot. Det gjorde det. Ändock gick det bättre, och framförallt snabbare än jag trodde att det skulle gå. Knappt fyra kilometer på lite drygt 19,5 minuter. Jag är nöjd. Mot slutet fick jag ta i. Nackdelen med att bo på en höjd är att det är svårt att hitta rundor som inte börjar med nedförsbacke och uppförsbacke på sluttampen.

Och det här med att jag inte tidigare laddat ner RunKeeper till telefonen. Det gör ju allting så mycket lättare att hålla koll på och  absolut mycket lättare att berätta om för dig via. RunKeeper i telefonen är alltså min nya springkompis. Hälsa den välkommen! Det allra bästa är ju att den berättar för mig hur jag sprungit varje fem minut. Priceless!

I alla fall. Nu är veckan igång och allt som heter jul och nyår är bakom oss. Verkligheten har såldeles hunnit oss ikapp. Dags att bita ihop!

Och ja, självklart har jag reflex på mig även i dag.

DavidSpringa15

Tio kilometer under jord

*gulp* Efter att jag tipsat min pappa om att anmäla sig till ett lopp som jag tänkte mig att springa i höst för att få honom att få honom att komma igång efter skada har han nu anmält sig. Det innebär att jag nu inte kommer undan att råka ”glömma bort” att anmäla mig som jag kanske gjorde där till Midnattsloppet i somras.

Stockholm Tunnel Run 2014, här kommer jag! Men jag kommer inte ensam. Fick med mig Vian på en anmälning också. Hon är bättre på mig än att träna, men jag springer mer än henne. Det här kommer att bli spännande. Men först och främst roligt. Loppet kommer att framföras i den nya Norra länken. Ett tio kilometer långt lopp som är en unik upplevelse. för efter att vi, hur många vi nu blir, sprungit klart kommer Trafikverket att släppa på för biltrafiken.

Som bevis på att vi faktiskt är anmälda presenterar jag härmed vår bekräftelse:
Skärmavbild 2014-01-03 kl. 14.48.16

Ett nytt äventyr väntar

2014….tvåtusen…fjorton… Vad kan man hitta på för det här året, månne? Året kommer att fortlöpa som vanligt. Fast på så många nya sätt. Det kommer också innebära en fortsättning på mina studier. Bredvid studierna kommer jag alltså att fortsätta blogga precis som jag gjort i nu drygt två år. Det här året innehåller också lite nyheter. Nyheter gällande hur du kommer att läsa mig och mina ord. Och som om det inte vore nog så bestämdes det en sak tidigare i vintras: ett nytt uppdrag mig ansvarsuppgifter jag inte tidigare haft på mina axlar. Det kommer att bli svårt, roligt och framförallt lärorikt!


Med en något förlängd hösttermin kommer jag alldeles strax att gå in på den andra terminen av sex i totalen till min utbildning på Högskolan i Borås. För dig som inte vet eller bara glömt bort så läser jag ett program som heter Webbredaktör 180 hp. En treårig utbildning där jag kommer att kunna proklamera med en hel drös av titlar och tjusiga ord med fler stavelser än en vanlig dödlig någonsin behöver uttala. Jag gör allt det här på distans vilket kräver stor disciplin från min sida då jag måste hålla koll på datum för föreläsningar, tentor och allt annat. Det är absolut svårt och något som har och kommer att gynna mig själv som person. Planering har aldrig varit min starkaste sida. Lathet är jag däremot bättre på.

Två år alltså. Wow. Trodde aldrig att jag skulle orka fortsätta såhär länge. Här på Colin har det blivit ungefär 1300 inlägg på lite knappt 1,5 år. Innan jag flyttade till Colin vill jag mig minnas ha hunnit skriva ungefär 300 inlägg. Hur många ord, meningar det blivit vågar jag knappt räkna från höften till. Jag är glad att jag för en gångs skull inte la ner med bloggen utan kämpade mig vidare. I dag är jag på ett ställe i livet jag aldrig trodde mig få vara. Jag får göra, testa och uppleva saker jag aldrig kunnat föreställa mig. Jag menar, trodde jag att jag skulle få skjuta lerduva med ett gäng främlingar och sedan bli serverad makalös middag tillsammans med en Calvados-skola? Nej, verkligen inte. Inte heller trodde jag mig få testa produkter gällande dryck, mat, skönhet hela vägen till kläder. Eller alla filmer. Aldrig hade jag kunnat ana mig själv älska att gå på bio själv mitt i veckan, flera gånger i veckan på förmiddagar såväl som på eftermiddagar. Det är något av en dröm som gått i uppfyllelse, så enkelt är det. Speciellt film-delen.

Bakom stängda dörrar sitter jag och smular på en stor uppdatering för hur du kommer att läsa det som jag skriver. Jag tror på min idé och hoppas verkligen innerligt att du kommer att uppskatta resultatet. Det är någonting som jag har sagt till mig själv och de flesta jag känner att jag vill och är på väg att göra. Men det är otroligt mycket arbete bakom och jag har helt enkelt inte haft tid. Inte heller har jag haft råd, tyvärr. 2014 är dock året där ekonomin kanske inte kommer vara den största, men ack mer stadig och beräknad. Det tackar vi CSN för. Tills dess att denna omorganisation och dess arbete är slutfört kommer jag att hålla detaljerna on the downlow. Den med lite insikt och kreativitet kan nog ana vad det handlar om. Men som sagt, mer om det i den annalkande framtiden.

Vad vi nu än vill och kan kalla den här årstiden så bestämdes det någonting tidigare i den. Kanske skulle man till och med kunna säga att det bestämdes i höstas. Det var nämligen så att jag mötte upp med Malin. Malin är otroligt duktig på det hon gör och brinner verkligen för sitt projekt. Hon är nämligen chefsredaktör på Popmani. De har saknat en filmredaktör. En saknad som jag kommer att fylla. Så från och med i skrivande stund är det såledles jag som på det stora hela basar och styr över innehållet på popmani.se när det gäller filmer. Det är läskigt och spännande på samma gång. Det är min första _riktiga_ redaktörstjänst. Jag kommer att ha ansvar för innehåll och också en viss nivå av personalansvar om man så vill kalla det. Mycket kommer att handla om delegering och planering. Men den biten är den som inte är min allra, som tidigare nämnt, starkaste sida. Dock den sidan jag vill, måste, och kommer att utveckla något fruktansvärt i år! Det kommer med absolut säkerhet vara lite hackigt den första tiden innan jag lär mig deras system och policies utantill. Men det är det värt. Och faktiskt så står jag inte helt själv, det vore bara dumt. I ärlighetens namn är jag lite rädd, eller kanske snarare nervös. Vilket i min bok är bra. För den som säger att den inte är rädd eller nervös är antingen en lögnare eller bara dum i huvudet. Jag kommer att lära mig så otroligt mycket som filmredaktör. Jag vill lära mig så mycket som det bara går.


Jag antar att det här inlägget med dess innehållande text blev till en form av årskrönika. Så det är vad den får stå som. En text om dryga tusen ord som berättar om året framför mig med korta tankar om året bakom mig.

Jag hoppas innerligt att din jul var varm och lugn. Gällande nyår hoppas jag lika innerligt att den var fylld med den mängd skratt, raketer och potentiell alkohol du ville och hade räknat med. Jag vet att jag är mer än nöjd med mitt nyår! (:

Som tidigare nämnt. Nu fortsätter vi!

Mina hjärtligaste hälsningar,
David Sundgren
Film-, Dryck- och Skönhetsrecensent. Livsstilsbloggare med falanger in i mat och träning.
Student. Filmredaktör. Konfirmandledare.

 

Som en bonus kan jag också berätta att jag i år gör en comeback som konfirmandledare och kommer att då och då träffa konfirmanderna och lära dem om kyrkan, religion och allt därikring. I sommar avslutas det hela med en resa till Italien.Jag kan säga redan nu att just den här biten av mitt 2014 kommer inte att få otroligt mycket utrymme. Mest på grund av att jag gissar på att intresset för kristendomen är relativt liten hos er som läser, men också för att jag arbetar med ungdomar (som angränsar till barn, imo), och det är inte i mitt intresse att skriva om andra barn här. Det får de själva eller deras föräldrar stå för. Med det sagt menar jag inte att jag inte kommer att nämna denna del av mitt liv, nej nej. Det kommer bara att bli en mer polerad spegling av vad som händer i församlingshemmet.