The Wolf of Wall Street – Scorsese har hållit sig i form

Jordan Belfort kommer från en familj utan mycket pengar. I ung ålder inser han att Wall Street är det ställe han måste till. Det är där pengarna finns. Efter en konkurs hittar Belfort pengar som ligger och väntar i kombinationen hos ”de dödligas” plånböcker och frimärkesaktier. Härifrån bygger han ett företag som kommer att växa sig stora. Stora nog att kasta småväxta på pricktavlor och vara tvungna att införa knullförbud på kontoret mellan nio och fem.

TheWolfofWallstreet2

Inte på länge har det varit så svårt att sitta med datorn framför mig på skrivbordet och komma på ord att skriva. The Wolf of Wall Street är en film så många moment, scener, händelser, skeenden och saker som försiggår att jag har svårt att hålla reda på dem. Inte för att de blandar in sig i varandra, nej. Det är svårt att hålla reda på dem för att komma ihåg i vilken ordning de alla kom.

Martin Scorsese är tillbaka efter ett par år ur långfilmsscenen sedan Hugo från 2011. Ett sug efter långfilmsformatet verkar varit stort. The Wolf of Wall Street är tre timmar lång och innehåller allt från lyxiga kläder, snuskiga mängder pengar, kontorsfester, knark av alla slag du kan tänka dig och lika många till. Filmen tar oss med på resan hos Jordan Belfort som inte vill något annat än tjäna pengar. Det lyckas han med, och mer därtill.

Berättelsen är ett solitt block av marmor med vilken Scorsese, DiCaprio, Favreau och de andra skådespelarna mejslat fram till att bli ett intensivt och intressant konstverk. Tre timmar må låta som en lång tid. Men i The Wolf of Wall Street flyger tiden förbi. Det går alltid att hävda att filmer borde klippas ner. Jag tycker ofta gärna det, och under den sista timmen av filmen började jag tänka i dem banorna. Så glad jag ändå blir att jag får följa med på den sista etappen av Belforts resa hos USAs finansiella 1 %.

Korruption i det finansiella Amerika är vad The Wolf of Wall Street visar oss. Och som vi älskar det. Det är intensivt. Det är välskrivet. Scenografin är tidsenlig och välsmaklig; precis som bilarna, kostymerna. En produkt av en erfaren regissörs talangfulla händer. The World of Wall Street kommer tillsammans med det nya året och förlänger dess extas och känsla av geniun lycka och framgång.

TheWolfofWallstreet1

Filmen kräver lite planering från din och min sida. Den är lång. Sörj för god flyktväg om stora mängder dryck intas i början. Du vill inte missa något av filmen, speciellt inte när DiCaprio beklagar sig över hur lätt hans dotter får det att se ut när hon kryper på golvet. Det går nämligen inte lika bra för honom själv i sin cerebrala-festfas.

The Wolf of Wall Street kommer till biograferna 10 januari. Ett datum som inte kan komma snabbt nog. Det här är intensivt och efterlängtat. Det här är värt alla sina pengar.

YouTube Preview Image

Farväl till maffian – medioker ilskehantering

Familjen flyttar till den lilla staden i den franska regionen Normandie, känd för landstigningen och Calvados. Det är FBI som gjort i ordning en bostad till den tysta staden Cholong-sur-Avre. Pappa Fred skriver en bok om landstigningen som egentligen handlar om något annat medan mamma Maggie ägnar sig åt välgörenhet. Barnen är fortfarande unga nog att börja i den lokala skolan. Fred heter egentligen Giovanni och gömmer sig undan maffian efter att ha tjallat på dem. När verkligheten kommer tillbaka inser de snart att det är svårt att bryta gamla konflikthanteringsmönster.

TheFamily1De lätta korallfärgade tonerna i fotot till Farväl till maffian skapar ett. för familjen, välbehövligt lugn med låga kontraster. Den nya starten har inte gjort det lättare för dem att vara öppna om sina liv när det knappt hinner gå en dag innan de börjar hålla mer eller mindre stora (olagliga) hemligheter från varandra.

Farväl till maffian är en nutida berättelse som äger rum runt millenieskiftet. Franska francs är fortfarande valutan, som sonen Warren tar beslag på genom diverse tjänster och räder. Dottern Belle försvinner in i musikens värld genom sin Walkman efter att upptäcka sig själv och kärlekens starka krafter. Och möjligtvis efter att ha tagit reda på hur många revbensslag ett tennisracket av trä klarar.

Filmen är en tvättäkta fredagsfilm där inte mycket tankekraft måste användas för att hänga med. Det finns action, skämt, cynism, kärlek, sex. Ja, det finns helt enkelt det mesta av det mesta. Det är Farväl till familjens styrka men också dess största svaghet.

Och den omöjliga gåtan om filmens namnbyten, den tänker jag inte gå in på. Däremot tänker jag berätta för dig att det här är en film vars originaltitel är Malavita men fick en amerikansk titel vid namn The Family som nu i Sverige går under namnet Farväl till maffian. Malavita är för övrigt namnet på familjens hund.

TheFamily2Det här känns som ett försök att slänga in stora namn med enorm erfarenhet kopplat till talang blandat med några nya element för att på det viset komma fram till någon magisk gryta där ett uttjatat koncept ska återupplivas och ta publiken med storm. Tyvärr blir det inte så. Istället blir Farväl till maffian en halvfjärs high school-romkom-gangsterfilm.

Med premiär 22 november är Farväl till maffian inte vad man hade hoppats på, men det är alltid kul att se Robert DeNiro spöa på folk med basebollträ.

YouTube Preview Image

SFF13: Cold Eyes – spänning och förvandling

betyg
BetygBetygBetygBetygBetygBetyg
BetygBetygBetygBetyg
köp biljetter här

ColdEyes1

När polisen står hjälplösa efter ett noga planerat och utfört bankrån kopplas ett högteknologiskt analysteam in för att hitta och fånga in de minitiösa brottslingarna. Little Piglet får chansen att visa framfötterna i sitt nya jobb i teamet. med Falcon, The Mole, Monkey och alla andra finkammar de staden på alla nivåer och ur alla otänkbara vinklar för att luska fram The Thirsty Hippo.

Cold Eyes är en rafflande actionthriller som börjar berättelsen med ena foten i actionkomedin. Den här lättsamma tonen kollegorna emellan och de lagom utspridda skämten ligger lagom och bryter mot den annars kalla färgtonen som går med ett grönstick med digitala känningar. Ju längre in i berättelsen vi får följa med och desto närmare teamet kommer rånarna, desto mer förvandlas Cold Eyes till en renodlad thriller med högt tempo fyllt av snabba klipp och biljakter.

Med The Departed i bakhuvudet får vi lära känna hjärnan bakom de laglösa och inser snart att även de med ett bredare samvete kan vilja lämna det farliga livet bakom sig. Att lämna brottsligheten bakom sig är svårare än man kan tro och mycket görs efter tvång, hot och våld.

Cold Eyes ackompanjeras av ett spännande score med, om vi ska använda stora och långa ord, asiatisk postmodern digital neoklassicism som kryper in under huden och springer upp och ner längs ryggraden på dig.

YouTube Preview Image

 

SFF13: A Texas Love Story – avskalad skönhet

Betyg
BetygBetygBetygBetygBetygBetygBetygBetygBetygBetyg
Köp biljetter här

ATexasLoveStory2

I Texas under 70-talet lever Bob och Ruth i Bobs pappas förfallna hus på den gamla gården. Efter en blodig skottväxling mellan dem och polisen tar Bob på sig skulden för Ruth som träffat en polis. Ruth, redan då gravid, kommer undan fängelsestraff och uppfostrar deras barn på egen hand under fyra år innan Bob lyckas rymma från fängelset. Allt han vill är att återförenas med sin familj. Kosta vad det kosta vill.

Rooney Mara axlar rollen som Ruth Guthrie mästerligt tillsammans med Casey Affleck som den hopplösa romantikern Bob Muldoon. David Lowery har gjort en nytappning på en klassisk Bonnie & Clyde-berättelse som inte bara fångar intresset genom det stämningsfulla, nästan poetiska manuset utan också via ett filmfotografi försiktigt avskalat och ärligt.

Via brev skrivna inom fängelsets censurerande ögon håller Bob sin kärlek vid liv till Ruth samtidigt som Ruth allt mer verkar driva bort från deras oändliga kärlek. Den lokala sheriffen tar ett personligt intresse för Ruth och försiktigt låter hon honom komma henne in på livet. Den unga dottern fungerar som en utmärkt katalysator till ett klassiskt triangeldrama efter Hollywoods alla lagar om romantik. Allting kretsar runt unga Sylvie men ingenting handlar egentligen om henne. Samtidigt skulle A Texas Love Story stå stilla utan henne.

Det går inte att se A Texas Love Story (int. titel Aint Them Bodies Saints) utan att kaptiveras av fotografiets skildring av en smutsig och kriminell sida av Texas samhälle. En sida som är mörk men möjlig att bryta sig loss ur så länge rätt motivation ser dig djupt in i själen.

YouTube Preview Image

Captain Phillips – en uppenbar nagelbitare

Det amerikanska fraktfartyget MV Maersk Alabama ska leverera vatten, mat och andra nödvändigheter till drabbade områden i Afrika. När skeppet rör sig ner längs Somalias kust attackeras fartyget av pirater. Pirater som med möda lyckas ta sig ombord på skeppet och ta över detsamma. När allt inte går enligt planerna kidnappar piraterna kapten Richard Phillips. USA, såväl som piraterna, går till enorma längder för att få bollen att rulla i sina respektive rätta riktningar.

CaptainPhillips2

 Captain Phillips är en historia om två grupper och det är också så vi får följa filmen. Den ena sidan är de somaliska piraterna och den andra är den amerikanska besättningen på fraktfartyget. Det här är en spännande film, en nagelbitare trots att det inte är svårt att lista ut att vi i slutändan kommer att få ett vackert, amerikanskt patrotism-slut på kaptenens pärs. Det spelar ingen roll hur mycket du följde händelse som ägde rum 2009, det är ett enkelt slut att inte ens gissa sig till utan faktiskt anta.

Det absolut första jag märkte och tyckte om med Captain Phillips var, och är, att även om berättelsen är skildrad ur ett amerikanskt perspektiv och antagonisterna i dramat är de afrikanska piraterna gör Paul Greengrass det väldigt klart för oss att de här personerna inte är annat än fiskare till yrket och mer eller mindre tvingas till att bedriva sjöröveri av lokala krigsherrar. Visst, de tycker nog om att tjäna pengar på att råna skepp. Men det ska nämnas att piraterna, utan undantag, tuggade khat för att hålla moral..och vad jag kan ana, också mod, uppe.

Captain Phillips utmålas som en patriotisk film som helt klart sträcker sig efter en hög av Oscarsnomineringar. Nomineringar den med stor sannolikhet kommer att få just av den anledningen att det är en väldigt patriotisk berättelse; en man hamnar i trubbel och USA sätter in halva flottan för att rädda denna man. Personligen har jag absolut ingenting emot den här sortens filmer, snarare tvärtom med tanke på ansträngningen för att inte falla i tårar i slutscenerna. Captain Phillips är årets motsvarighet till Zero Dark Thirty och Argo. Den som har bra minne vet hur det gick för dem förra året (ni andra kan klicka HÄR).

Med 134 minuter kring sin midja är Captain Phillips en långkörare, och det är en en guldstjärna i kanten till Tom Hanks och hans medarbetare. De lyckas utan ansträngning hålla mig intresserad och på tå så länge. Trots att jag vet hur det kommer att sluta. Jag är intresserad och behåller mitt intresse därför att piraterna inte hängs ut som renodlade terrorister och som måste utrotas så fort som möjligt. Jag är intresserad för att alla i filmen behandlas som människor och tillåts ha känslor.

Jag är intresserad därför att Tom Hanks är en makalös skådespelare som tagit sig an en väldigt färsk roll och händelse på ett väldigt bra sätt. Med det sagt känner jag att du Tom, du kunde ha hoppat över ditt skrik á la nej-jag-har-tappat-Wilson-i-havet. Hade du bara hoppat över de tio sekunderna i filmen så..ja, då skulle den bli ännu bättre än vad den är i nuläget.

CaptainPhillips1

För mig personligen, jag som har en liten förkärlek till musik i film, var filmmusiken utomordentligt intressant och framförallt bra. I början av filmen när piraterna har överhanden och de är från deras sida filmen skapar en dramatik och spänning följer en lokalinspirerad ton i musiken. Allteftersom piraterna tappar greppet och de amerikanska militärkrafterna vinner mark följer också musiken efter och slutar i vad som enklast liknas vid Transformers-inspirerade stycken. Detta intelligenta och smidiga arrangemanget har vi Henry Jackman att tacka – mannen som gjort musik till bl.a. The Dark Knight.

YouTube Preview Image

Från och med fredagen den 18 oktober ger över etthundra biografer runtom i landet dig chansen att få följa med som flugan på väggen på en stor och väldigt färsk medial händelse längs längs Somalias kust med Captain Phillips.

PS. Gruppen av somaliska fiskare lyckades med något ingen annan gjort på tvåhundra år. De lyckades kapa ett amerikanskt skepp. DS. 

 

2 Guns – skottlossning och underhållning

Stig är från militärens underrättelsetjänst. Bobby är från narkotikaroteln. Från sitt eget håll med sin egen agenda har de gått undercover det senaste året för att komma åt knarkbaronen Papi Greco. Fötterna slås undan för dem båda, igen från var sitt håll, av deras egna myndigheter när deras enligt utsago sanktionerade uppdrag att återbörda miljontals dollar går i stöpet och de två istället blir jagade som usla bankrånare. När alla vill se dem bakom galler eller under två meter jord kan de bara lita på varandra för att ställa saker tillrätta igen!

2Guns1Precis som Riddick är 2 Guns en tvättäkta popcornfilm. Berättelsen innehåller inte överdrivet många oväntade vändningar och de vändningarna som faktiskt överraskar mig är de som ger filmen nytt liv och knuff i rätt riktning. Det är kul att se de här två Oscarsbelönade skådespelarna i en explosionfylld actionkomedi i sann buddy cop-anda. Även fast det tar ett tag för dem att faktiskt inse att det är just det de håller på med.

Den isländska regissören Baltasar Kormákur har tillsammans med de här erfarna männen tagit vad som med lite vilja skulle kunna vara ett avsnitt ur tv-serien Weeds, dubblerat längden, slängt in en hög statister att mörda och ett par pistoler med tillhörande lastbilskonvoj av ammunition. De skakade ihop allting och mixade ner fler explosioner än någon kanske skulle tycka vara lagom och toppat med lagom avvägd humor och serverat 2 Guns med bara en liten gnutta romantik.

2Guns2En popcornfilm var det ja. 2 Guns kräver inte mycket från sin publik. Så länge jag tittar mot bioduken och inte låter tisslandet och tasslandet i salongen störa mig kan jag äta näve efter näve med popcorn. 2 Guns är en underhållande film. En blockbuster som ska underhålla de allra flesta, och det lyckas den med.

YouTube Preview Image

2 Guns går upp på biograferna med rykande vapen 11 oktober. En en actionkomedi med stenhårda Denzel Washington och den alltid lika charmiga och lätt vilsna Mark Wahlberg.

We’re The Millers klär av sig utan att klä på sig igen

David är veteranernas veteran av knarklangare. När han blir tvingad att hämta lite marijuana av sin leverantör tar han med sig, efter viss verbal och finansiell övertygelse den bortglömda sonen som aldrig kysst någon; strippan som precis blivit vräkt från sin lägenhet och tjejen som rymt hemifrån och nu bor på gatan. Tillsammans är de familjen Miller som ska köra två ton gräs över gränsen mellan Mexico och USA. För vem kommer att misstänka en husbil med Svensson Svenssons i? Precis, ingen alls. Förutom möjligen de som också tycker sig äga knarket.

WereTheMillers1We’re The Millers (svensk titel: Familjetrippen) är rolig i sin grund. Slå ihop fyra fullkomligt olika personligheter i ett trångt utrymme fyllt till bredden och mer därtill varhelst du tittar med knark och säg åt dem att göra någonting de aldrig gjort förut, smuggla alltihopa över gränsen och riskera 25 år i fängelse.

Du hör själv, det kan bli hur bra som helst. Tyvärr blir det inte så. Gång på gång måste Jennifer Aniston av någon outgrundlig anledning ta av sig kläderna för att hålla berättelsen vid liv. Och när till och med regissören Rawson Marshall Thurber måste ha insett att det inte går att be henne ta av sig kläderna en gång till slänger han in utdragna scener i sann Family Guy-anda. Problemet här är att det bara blir obekvämt och jobbigt. Okej, lite roligt kanske. Men max 5 procent roligt, resten jobbigt och obekvämt.

Familjetrippen har potential, men det är smått omöjligt att sätta sig in i berättelsen. Filmen saknar allt som heter djup. Kanske ska det vara så. Ja, för mig och mina ögon är Familjetrippen skapad för att vara filmen man slänger igång en bakissöndag och, tyvärr, inte mer än så.

YouTube Preview Image

Ett stort plus till den nu bioaktuella Familjetrippen är blooper-sekvensen efter filmens slut. Speciellt den allra sista, missa inte den!

Snabba Cash III: Livet deluxe – avslutar trilogin på topp

JW har flytt landet efter rymningen från sitt fängelsestraff. Polisen och Interpol är efter honom samtidigt som han följer upp alla trådar som finns för att hitta sin förlorade syster. Jorge vill dra sig tillbaka från den farliga karriären som är att vara kriminell. För att överleva finansiellt måste han genomföra det största värdetransportrånet någonsin i svensk historia. Polisen Martin infiltrerar sig hos den serbiska maffian i ett ambitiöst försök att en gång för alla fälla den ökända ledaren Radovan. Under sitt arbete lär han känna Radovans dotter Natalie och saker blir…komplicerade. Natalie själv, juridikstudent, dras in i sin pappas inte så lagliga verksamheter efter ett mordförsök och en kamp om fortsatt makt inom maffiafamiljen.SnabbaCashIII2Snabba Cash: Livet deluxe sveper över landet som den tredje och sista delen om den mörka verklighet som lever under våra näsor och gator i lilla lugna landet Sverige. Som svar på mina böner kom Livet deluxe tillbaka med kraft efter den svaga och bleka föregångaren. Efter den tråkiga och långsamma mellanakten är Livet deluxe en fröjd att se. Jag gillar det faktum att Jorge får mer utrymme och trycker undan JW som är så gott som osynlig genom berättelsen. Det är full fart från första början och när vi alltmer förstår hur alla lösa trådar hänger ihop byggs en spänning upp som jag aldrig upplevt från svensk filmindustri förut.

Mattias Varela gör sin roll fantastiskt som Jorge och vill jag se någon form av spin-off på den här trilogin ska det ha med honom att göra. Eller möjligtvis Natalie, spelad av Malin Buska. Hennes roll som maffialedarens kära ögonsten och prinsessa är mer en övertygande. Jag skulle kunna se henne vara övertygande ringledare i vilken produktion som helst. Hennes relation till polisen Martin ger Livet deluxe den sekundära romansen den behöver. Romansen som spänner sig över lagens och kriminalitetens sida.

Det här är ingenting annat än ett steg i helt rätt riktning, inte bara för svensk filmindustri utan också för skådespelarna som tagit Sverige med storm och skapat någonting som kommer leva kvar i många år framöver. Det här är en språngbräda för alla!

SnabbaCashIII1Hela ensemblen av skådespelare skapar tillsammans ett äventyr som får mig att hålla andan för en liten stund om och om igen. Snabba Cash: Livet deluxe må sakta ner ibland rent tempomässigt, men aldrig saktar den ner på ett sätt som får mig att vilja bläddra vidare djupare in i historien. Dit kommer jag ändå, vare sig jag vill det eller inte. För det mesta blir jag inte särskilt överraskad…för det mesta.

YouTube Preview Image

Snabba Cash: Livet deluxe har premiär i dag, fredagen den 30 augusti. Med mer action än Sverige tidigare sett avslutar Jens Jonsson trilogin som man ska göra: på topp.

 

Red 2 – aka Helen Mirren & Co.

Frank Moses nästan bokstavligt talat dras ut ur sin pension när han, tillsammans med Marvin anklagas för att vara delaktiga i ett gammalt uppdrag de inte har någon aning om. Från flera håll och länder gör lönnmördare allt i sin makt för att döda dem två. För att komma undan med livet i behåll måste de spåra och hitta en bomb som varit spårlöst försvunnen i många år.

2001425_red2_still_df-fm-07091rrgb_org_printRed 2 är en bra film. Kanske inte Oscarsmaterial, nej verkligen inte Oscarsmaterial. Men den har andra egenskaper som gör den väldigt bra. Som det faktum att Helen Mirren gör en riktigt, riktigt bra roll som MI6-agenten Victoria. Filmen är stjärnspäckad och kan stoltsera med namn som Bruce Willis, John Malcovich och Anthony Hopkins. Ändå är Red 2 för mig en film där jag får skratta åt och tappa hakan till Mirrens underbara skådespeleri. Hon ger filmen substans och egentligen behöver det inte sägas mer än så. Red 2 är värd att gå och se bara en den anledning att Helen Mirren är med. Jag menar, hur kan man inte vilja se henne vara en bad ass agent med kunskap nog att döda dig med eller utan vapen, beroende på vad som finns nära tillhands. Det spelar ingen roll hur mycket du än försöker värja dig, Helen Mirren är för bad ass för dig att försvara dig mot. Till och med om hon skulle klä ut sig till självaste drottningen av England skulle du stå chanslös. Förstår du nu varför du vill gå och se Red 2?

YouTube Preview Image

Red 2 har premiär fredagen den 16 augusti. En actionfim med bra tempo och roliga smånyanser. Men som sagt, Helen Mirren bär filmen.

The Heat – McCarthy håller upp en rolig båt

Polisen Mullins ränner burdust runt på gatorna i Boston och gör sitt allra bästa och lite till för att hålla stadens invånare säkra. Den nitiska och introverta FBI-agenten Ashburn löser brott på brott, men ingen tycker om henne och hon tycker inte om någon. När de två tvingas samarbeta för att hitta och tillfångata en stor knarkkung är frågan om befolkningen i Boston är i större fara från dem eller från knarkkungen själv. Mullins och Ashburn måste lära sig att samarbeta och hitta nya, dolda egenskaper hos sig själva runtomkring exploderande bilar, handgranater, spandex och ostronknivar.

df-05582_r2
Regissören Paul Feig är tillbaka med The Heat efter succén med Bridesmaids. Melissa McCarthy och Sandra Bullock är den nya duon i den klassiska polisberättelsen om två totala motsatser som måste lära sig att inte vilja mörda varandra. The Heat är rolig, det är den. Men det är situationsbaserad humor och när jag försöker att få de bästa scenerna i filmen återspelas i mitt huvud och därefter komma ut ur min mun är de inte lika roliga längre.

Det är McCarthy som bär upp hela filmen. Hennes naturliga humor tillsammans med en välskriven roll (för henne) lyfter filmen till en medioker komedi till en underhållande actionkomedi. Sandra Bullock gör inte sitt bästa jobb som FBI-agenten Ashburn. Det mesta känns, trots rollens stela personlighet, extra krystat och malplacerat. I sin grund är det ingenting fel med rollen, det är bara Bullock som inte passar.

Trots sina uppenbara brister är The Heat fortfarande rolig och med jämna mellanrum hoppar oväntade såväl som väntade komiska situationer upp som kittlar fram ofrivilliga ljud av glädje. Jag gillar filmen och känslan av blandningen mellan Rush Hour och Starsky & Hutch.

YouTube Preview Image

Trots att The Heat inte höll upp till min egna förväntningar är det fortfarande en komedi som garanterar skratt och skrattfyllda konversationer för flera dagar. Duon börjar rulla på dukar runtom i landet den 9 augusti.