A man of my words

Häromdagen pratade jag om vikten att synas där ute i trafiken när man, du och jag, springer runt för vår egen hälsas skull. Då skrev jag också att jag inte var felfri; jag hade inte själv några reflexer på mig när jag var ute och sprang. Däremot så skrev jag att innan jag sprang nästa gång. I dag alltså.

Tidigare i kväll var jag ute i mörkret och sprang. En mil tog jag mig runt på lite drygt 52 minuter. Ett hyggligt tempo kan jag tycka. När jag stannade och hämtade andan kände jag mig fortfarande nöjd. Mitt mål för i dag var inte att slå nytt rekord, nej i dag handlade om att ta det lugnt och komma runt utan större svårigheter.

Sprang jag utan någon reflex? Nej, så klart gjorde jag inte det. Efter bion i dag sprang (figurativt) in i en butik och ryckte åt mig en väst. Lysande orange och lite för bred är det, men det gör ingenting. Det handlar inte om att springa en mil på någon catwalk. Det handlar om att synas. Plus att jag trixade och joxade lite så att den satt bekvämare vilket i sin tur gjorde att den också då satt snyggare. Den kostade mig ynka 49 kr och jag är tämligen säker på att för den som vill, har tid och energi går det nog att hitta västar för en än mindre peng.

bild 1-12

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *