How thee ol’English fellas get themselves respectable

Den senaste tiden har jag bland annat haft de här två flaskorna i duschen. Ett varumärke som precis tagit sig in i landet. Hemma i Storbritannien växer de så det knakar, och jag kan förstå varför. Duschkrämen doftar rätt mycket, och den doftar gott. Jag gillade den så mycket att jag använde den till håret också (det står på flaskan att man kan göra det), men Rock Face är ett hudvårdsmärke i första hand och ja, produkten är inte speciellt framtagen för hår. Inte mitt i alla fall. Var på grund av mer och mer torrt hår var jag tvungen att inse fakta.

Scrubben använder jag i första hand bara till ansiktet, dagligen. Luktar lika gott och får verkligen upp ansikten ur sin slummer. Jag ser faktiskt att det här är något som gärna får bli min standard i duschen, blir väl kanske till att ta mig till Åhléns för att köpa ny duschkräm…den är nämligen slut

RockFace1

By the people, for the people

Mitt kök-mässan 2013 gick av stapeln för ett par veckor sedan. För de som var där fanns det, för det tränade ögat, inte bara nyheter för köket att titta och känna på. Nej, det pågick också en hel del olika provningar. En prövning var för att ta reda på, en gång för alla, vilket som är svenska folkets favoritvin 2013. ”Folkets Favorit 2013” blev ett vin från landet på andra sidan pölen.

bild 1-5

HandCraft Petite Sirah 2011 kan stoltsera med att vara det godaste vinet, om svenska folket själv får välja. För det var under en provning där 130 civila mässbesökare satte sig ner för en helt blind provsmakning av tjugo olika viner ur Systembolagets beställningssortiment som Petite Sirah uppenbarade sig från krigets tjocka dimma likt den segrare den kommit att bli.

Vinet har funnits på de beställlningsbara hyllorna hos bolaget sedan 2 maj i år och är från soliga Kalifornien, USA. Lagrade på fransk (90%) och amerikansk ek kommer sirah-vinet med en härlig mustighet som passar perfekt till lite starkare ostar. Eller varför inte passa på att steka upp det sista av höstens älgstek, Petite Sirah är nämligen utmärkt till alla sorters vilt.

Men en nästan svart ton i sin djupröda färg kommer Petite Sirah som en liten välkomnad smocka i munnen. Syltigt, mustigt och ”stort”. Mycket kryddor och mörka bär finns där på tungan om du letar extra länge, jag lovar. Jag vill också säga att lakrits och vanilj ligger däri och gömmer sig bland de 85% petite sirah-druvorna invid 15% syrah och zinfandel.

Finns alltså som tidigare nämnt i Systembolagets beställningssortiment och går loss på 99 välförtjänade kronor. Det fräscha vita systervinet HandCraft Chardonnay 2011 kommer att ge dig flashbacks tillbaka till sena augustikvällar tillsammans med underbara vänner. Också den rullar iväg på 99 kronor.

bild 3-1bild 2-4HandCraft Petite Sirah 2011
(nr 70534)
Alk. vol. 14,5 %

HandCraft Chardonnay 2011
(nr 79526)
Alk vol. 13,5 %

 

Farväl till maffian – medioker ilskehantering

Familjen flyttar till den lilla staden i den franska regionen Normandie, känd för landstigningen och Calvados. Det är FBI som gjort i ordning en bostad till den tysta staden Cholong-sur-Avre. Pappa Fred skriver en bok om landstigningen som egentligen handlar om något annat medan mamma Maggie ägnar sig åt välgörenhet. Barnen är fortfarande unga nog att börja i den lokala skolan. Fred heter egentligen Giovanni och gömmer sig undan maffian efter att ha tjallat på dem. När verkligheten kommer tillbaka inser de snart att det är svårt att bryta gamla konflikthanteringsmönster.

TheFamily1De lätta korallfärgade tonerna i fotot till Farväl till maffian skapar ett. för familjen, välbehövligt lugn med låga kontraster. Den nya starten har inte gjort det lättare för dem att vara öppna om sina liv när det knappt hinner gå en dag innan de börjar hålla mer eller mindre stora (olagliga) hemligheter från varandra.

Farväl till maffian är en nutida berättelse som äger rum runt millenieskiftet. Franska francs är fortfarande valutan, som sonen Warren tar beslag på genom diverse tjänster och räder. Dottern Belle försvinner in i musikens värld genom sin Walkman efter att upptäcka sig själv och kärlekens starka krafter. Och möjligtvis efter att ha tagit reda på hur många revbensslag ett tennisracket av trä klarar.

Filmen är en tvättäkta fredagsfilm där inte mycket tankekraft måste användas för att hänga med. Det finns action, skämt, cynism, kärlek, sex. Ja, det finns helt enkelt det mesta av det mesta. Det är Farväl till familjens styrka men också dess största svaghet.

Och den omöjliga gåtan om filmens namnbyten, den tänker jag inte gå in på. Däremot tänker jag berätta för dig att det här är en film vars originaltitel är Malavita men fick en amerikansk titel vid namn The Family som nu i Sverige går under namnet Farväl till maffian. Malavita är för övrigt namnet på familjens hund.

TheFamily2Det här känns som ett försök att slänga in stora namn med enorm erfarenhet kopplat till talang blandat med några nya element för att på det viset komma fram till någon magisk gryta där ett uttjatat koncept ska återupplivas och ta publiken med storm. Tyvärr blir det inte så. Istället blir Farväl till maffian en halvfjärs high school-romkom-gangsterfilm.

Med premiär 22 november är Farväl till maffian inte vad man hade hoppats på, men det är alltid kul att se Robert DeNiro spöa på folk med basebollträ.

YouTube Preview Image

Söndagskvällen vid spisen

bild 1-4När det ligger en påse äpplen i kylen som legat där i snart två veckor och undertecknad börjar undra om det inte är dags att göra något av dem innan de blir dåliga, då ställer sig undertecknad och gör en sats äppelmos på söndagskvällen.

Förra gången när jag gjorde mos var det ju från början tänkte att det skulle bli äppelkräm till lunch. Så den här gången när mos faktiskt var målet från första början tog jag så klart fram ett recept på ändamålet. Alltså kan jag inte säga exakt hur moset smakar ännu eftersom det står i sina glasburkar och svalnar sakta men säkert.

Hur gör man då mos? Jo, man kan gör som jag gjorde och skalade, klyftade och urkärnade sju stycken äpplen. De slängde jag ner i en kastrull tillsammans med ungefär två (2) deciliter vatten. Det här fick koka upp och sen koka på lite lägre värme i tio (10) minuter för att sen tas av plattan och krossas till lagom konstistens uppnåtts.

Det är vid det här läget som du ställer din kastrull tillbaka på plattan. Slå ner två eller tre deciliter socker. Jag kommer faktiskt inte ihåg hur mycket jag slog i. Men ta i så mycket du känner för, receptet tror jag sa sex (6) deciliter, men så roligt tyckte inte jag att vi skulle ha. Det här rörde jag runt en stund och lät koka upp igen. Ner med ett par nypor kanel och en skvätt eller två av vaniljsocker. Rör om och förbered glasburkarna genom att värma dem i varmt vatten.

Häll över moset i burkarna, skruva på locket och ställ dig och diska. Ja, det jag att den sista biten inte är så rolig. Kan du få någon annan att göra disken åt dig; låt denna göra detta medan du sätter dig i soffan och kollar på TV.

För att knyta ihop säcken. Du behöver:

  • ca 7 äpplen (syrliga)
  • 2 dl vatten
  • 2-3 dl socker
  • lite kanel
  • lite vaniljsocker

Det här ska nog kunna hålla sig fräscht i kylskåpet en månad eller så. Receptet innehöll ursprungligen lite citronsyra och så. Det hade jag inte hemma, och då får det faktiskt vara! Hoppas att det smakar!

bild 2-2

Största delen av helgen i korthet

Ja, filmerna har inte kommit upp än, det är jag väldigt medveten om. Men jag måste få tillåta mig själv att ta helg ibland. Och det är precis det som jag har gjort. Förutom att ta igen ett x antal timmar i drömmarnas värld har jag lagt fokus på roliga nöjen. Då främst Battlefield 4. På grund av den systemoperativ uppfradering vad jag tvungen att ladda ner produkten igen och ominstallera.

Flera timmar speltid försvann där, men det gör ingenting, jag tog igen det under fredagen och lördagen. Skulle jag påstå att jag inte har spelat någonting i dag vore jag en lögnare. För det har jag gjort.

I lördags spelade jag min längsta och mest fysiskt ansträngande runda någonsin. Den tog 105 (!!!) minuter att avsluta. 32v32 zergstyle på Operation Locker slogs om att plantera och armera bomber i varandras banor i spelläget Obliteration.

Jag satsade mycket på att låsa upp saker till Support-klassen och lyckades också vänja mig vid LMG-vapnena. Väldigt nöjd över min insats och då speciellt den delen som jag bara kan anta i alla fall hjälpte hela mitt lag en bit på vägen. Efteråt var jag inte bara trött i huvudet. Händerna var trötta likväl! Ändå önskar jag flera av de här rundorna, fast bara när jag har tid, såklart!

BF3-längsta

Jägermeister + Kåken = omnom

Igår var det inbjudet till Kåken för att smaka på Jägermeister i ny tappning. Nio gånger av tio tar man kanske likörstarkspriten (hur ska man klassa egentligen?) som en shot. Men igår fick vi smaka på Jäger i ett gäng olika drinkar, den ena godare än den andra!

Jägermeister3

Mat fick vi också! Den kom in på stora fat och bestod av någon svarthöna med russin och pinjenötter som låg på någon form av himmelskt gott friterat bröd. Allt smakade väldigt gott trots att jag inte kan återberätta exakt vad det var som inmundigades. Fyllde på tallriken flera gånger om, det kan du vara säker på!

Efterrätt serverades självfallet. Nu har jag inte riktigt full koll på vad det var eftersom jag hoppade på den med en gång och, ja..den försvann väldigt snabbt. Vad jag däremot vet är att det var någon sorts chokladkräm med grisblod i och lite grädde ovanpå. Ja, det låter lite skumt, men det smakade smaskens!

Även den vegetariska middagen såg ut att hålla måttet. Louise som satt mittemot mig valde bort köttet och hennes huvudrätt må vara ett mysterium om vad det var, men enligt Louise själv smakade det väldigt bra. Fick faktiskt chansen att smaka på hennes efterrätt, och du, den var inte dum den! Tänk dig julknäck, fast i krämform. Sen slänger du på creme brulée ovanpå det och avslutar med en klick grädde. Stor tumme upp för vegetariskt alternativ på Kåken alltså!

Jägermeister1 Drinkarna, o drinkarna..! Fyra stycken fick vi. Den första hann jag inte med att fotografera, my badHunters Revival var någon version av en sour i tall glass. Mycket syra och apelsin. Och Jägermeister, såklart. Ja, den försvann med en längtan efter mer. Sen kom favoriten.. The Butcher.En Old Fashioned smaksatt med Jägermeister. Väldigt intressant och god twist på drinken som går hem alla dagar i veckan hos undertecknad. Old Fashioned är helt klart på topp tre av mina favoritdrinkar, att slänga ner lite Jäger kommer nog att hända igen, för under kvällen hände det gång på gång.

The Catch avslutade drinklistan och kändes väldigt julig. Jägermeister, honung, ägg och mynta som skakats samman om inte mitt minne sviker mig. Den smakade som fräscht kryddad ägg-toddy. Ja, det gick väl ner en eller två av den också..den kan jag inte sticka under stol med.

Jägermeister2Kolkritor stod till vårt förfogande och borden var förberedda! Konstverk skapades och alla vid bordet skapade tillsammans en sådär härligt gemytlig och rolig stämning. Mangen skradt kom under den här middagen! Tack Jägermeister och Pretto PR för en avslappnad och kul kväll! Och grattis Jägermeister, kul att vi har haft dig här i Sverige i 35 år! Skål!

Still here

Ja, jag vet att klockan är eftermiddag och hela den biten. Jag behövde sova ut efter middagsbjudningen Jägermeister stod för igår på härliga Kåken. Unnade mig en huvudvärksborttagande sovmorgon som avslutades med två katter i sängen och den avslutande halva delen av filmen Serenity jag var nära att somna ifrån i natt. Har fortsättningsvis tagit det lugnt, bråkat lite med datorn eftersom Battlefield 4 vägrar att sluta krasha.

Ända sedan jag uppgraderade från Win8 till Win8.1 har det inte gått att spela överhuvudtaget. Började med att uppdatera alla drivrutiner, det hjälpte inte alls. Då kom jag på idén att radera och installera om spelet från grunden. Tänker att problemet kanske bottnar i operativsystemet. Jag menar, var ju tvungen att ominstallera alla drivrutiner och vissa program för att de skulle fungera efter uppgraderingen. Det jobbiga i det hela är att spelet är på 25 GB och kommer ta hela eftermiddagen att ladda ner igen. Står just nu på 33%

Eftersom jag inte kan spela är jag tvungen att göra viktiga saker; som att redigera och putsa på bilderna från gårkvällens trevligheter. Så det kommer alldeles snart. Har ett gäng bilder kvar, och sen ska text tillkomma.

Så jag lever, jag är här och lite senare kommer tyckanden om helgens premiärfilmer, jag lovar!

Bild 2013-11-22 kl. 14.56

 

Inkorg och inlämning

Hittills i dag har jag hunnit vakna, ta det lugnt, slökollat på Skyfall (som både höll och föll på mina förväntningar) och gått igenom mejlens inkorg. I dag, likt igår ekar det tomt på schemat vilket innebär att jag ska göra mitt allra bästa för att komma i fas med allting. I kväll med midnatt är det inlämning för en examination. Började att skriva på den igår och är väl ungefär klar. Det ska korrekturläsas, läggas till källhänvisningar och sådant.

Förmodligen kommer det att ta upp en stor del av min eftermiddag, vilket det också bör göra. För att få in de texterna ligger längst upp på min prioritetslista. Så fort jag är klar med det kommer den att strykas och istället kommer min uppmärksamhet att fördelas på flera saker. Nämligen att berätta för er vad jag tyckte om remaken av den klassiska filmen Carrie. Sen vill jag självklart och berätta hur Farväl till maffian var. Folkets vin korades förra veckan i häromdagen fick jag nöjet att smaka på rödtjutet och dess vita syster. Dem är det också tänkt att jag ska hinna med att prata om.

Sen ska jag gå med återvinningen, oh the glamorous life of Snajvid! Men först – fokus!

Ruffig halvmil

Senare än vanligt kom jag i löpartajtsen och ut i spåren. Jag visste inte riktigt hur pigg jag kände mig eller hur mycket energi som fanns kvar i kroppen efter att ha suttit och pluggat så gott som hela eftermiddagen. Huvudet var säkert flera gånger tyngre än fötterna, ändå valde jag att inte gå hela vägen i dag.

DavidSpringa12

Jag sprang i alla fall längre än i måndags. En kilometer längre, ungefär. Jag vet inte riktigt och jag orkar helt enkelt inte mäta den här sträckan eftersom jag inte är säker på om jag någonsin kommer att springa den igen. Men jag gissar på att den landade någonstans runt halvmilen, för klockan stannade på några sekunder efter 25 minuter.

På det stora hela är jag nöjd, det enda som jag blev och är irriterad på är de trasiga hörlurarna. Jag valde nämligen att ”testa” att springa med de vanliga snäckorna på Apple. Biiiiig mistake, my friend! Det är så dåligt ljud och passformen är så hemsk att jag funderar på att möjligtvis tejpa fast dem i öronen så att de sitter kvar en liten stund i alla fall.

Hälsningar från distrikten

I dag har portarna öppnats för dig, dig, dig och ja, faktiskt för dig också. The Hunger Games: Catching Fire har släppts ut på sitt grönbete och överallt i landet flockas fansen för att sätta sig i mörkret under två timmar och tjugosex minuter! Jag hoppas att du kommer iväg för att se Katniss och de andra, för det här är en verkligt underhållande film.

Jag har hittat en serie hälsningar till dig från de tolv olika distrikten som jag vill dela med dig. Så sätt dig ner en stund och lyssna. Kanske lär du dig vad de olika distrikten har för specialiteter!

Recensionen av Catching Fire hittar du här

vill inte spellistan fortsätta automatiskt – klicka på länken i videoklippet för att kolla vidare