Tiden är knapp

wallpaper-2099647

Jag tycker väldigt sällan att jag själv är stressad. Att jag alltid är lugn som en filbunke och har allting under kontroll. Men så kommer de dagarna där den muren av självsäkerhet och självförtroende nås ikapp av verkligheten. När jag blir tillsagd och förklarad för att jag är stressad. Att jag försöker så mycket att ingenting fungerar och allting bara rasar.

”Tiden är knapp” tänker jag och vill att allting i mitt huvud ska bli klart på en och samma gång. Alla små, stora och mellanviktiga drömmar jag någonsin haft eller har vill jag ha nu. Och jag gör mitt bästa för att nå dem. Problemet är att jag landar kort när jag försöker mig på allting på samma gång. Lite ‘äta kakan och ha den’-problematik.

Jag har tänkt. Och jag har fått ärligheten berättad för mig, även om det inte var och är det mest njutbara men ändå väldigt viktigt att höra och se. Det handlar om att prioritera. Jag vet att jag kan klara av precis vad jag än vill klara av. Insikten att prioritering och planering är av ytterst vikt.

Så ja, jag kan få precis vad jag vill ha. Men nej, jag kan inte få det på en gång och inte på samma gång. Det är den biten som jag inte tidigare insett hos mig själv. Visst har jag någonstans insett det men då också struntat i det. Nu vet jag bättre, absolut inte helt och hållet, men jag vet bättre i dag än vad jag gjorde för en vecka sedan. Och att vara en bit på vägen är just det, en bit på vägen.

Planering och omprioritering är det som ligger först i kant nu i dagarna. Jag måste tänka ut och rada upp vad jag vill och göra en plan därefter. Och sedan inte bara kolla på den nämnda planen utan också utföra den. Jag måste få ordning på det här. Jag måste göra klart mitt nya CV. Jag måste söka jobb. Jag måste skaffa mig ett jobb. Jag måste jobba på ett jobb och mina drömmar och tankar om framtiden.

Tiden är inte knapp, det är bara jag som jäktar.

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *