Helgen som var: torsdag

 

Torsdagen den nionde maj kommer för omnämnas i historieböckerna som dagen av carp. Och då inte fisken karp, nej. vi pratar Carpe Diem-carpande. Det började på Aquaria ute på Djurgården. Det var lite molnigt ute, solen gjorde sitt allra bästa för att bryta igenom det gråa täcket och lyckades emellanåt. Men för oss gjorde det ingenting om solen lös eller regnet öste. Jag och Vian skulle ändå vara inomhus och titta på de fina, häftiga och lite läskiga fiskarna. Tyvärr var vi lite sega i starten när det gällde att ta oss in till stan, så vi missade när de matade spottfiskarna. Det gjordes några försök att få dem att skjuta vatten mot ”mat” som vi ”la ut” med föga resultat.

IMG_7322

Skoja inte vad stor kattfisken är, visst har man sett den på tv i diverse program, men att se den bara några centimeter ifrån ens eget ansikte var något helt annorlunda. Har överlag en respekt för stora fiskar, speciellt den gädden på 6,3 kilo som jag och Christofer drog upp i Hälsingland för några år sedan. Nu ska vi inte prata om den. Vi tog oss vidare i härligt långsam takt och tog verkligen tid på oss för att kolla ordentligt på varje liten fisk. Några minuter spenderades för att hitta pilgiftsgrodorna som gömde sig bland löven och inne under stenarna. inte lika lång tid vid sjöstjärnorna även om de fick sin beskärda del av uppmärksamhet. Regnskogen är en häftig plats. Att så stor del av hela jordens djur och växtliv har hittat utrymme och möjlighet att växa och leva så tätt inpå varandra. Häftigt in i märgen.IMG_7323

 

 

Haven har sin charm också likväl som den på samma gång lätt kan skrämma. Vi fick chansen att se på de skulle mata havsfiskarna. Däri fanns ett par hammarhajar av mindre kaliber. Likaså ett litet gäng stingrockor tillsammans med en drös av olika fiskar i ett brett spektra av storlek och form. I en av stenhögarna, mer bestämt i en av grottorna höll leopardmuränan Sixten hus. En, ja, kanske 150 centimeter lång skräckinjagande sak som var hungrig och visade upp sig på väg mot hörnet där maten delades ut. Frågar du mig var det den häftigaste fisken (ja, häftigare än ensemblen från Hitta Nemo.
IMG_7345

När fiskarna tog slut hade molntäcket lättat en hel del och solen lyste, till skillnad från ordspråket, med sin närvaro. En varsin glass i hand satte vi oss vid laxtrappan som forsade med vatten från Nybroviken. Etthundratusen liter i timmen rusade förbi. Där satt vi en bra stund och pratade. Vilade fötter och rygg med solen i våra ansikten. När glassen var slut och rumporna började smaka trä från den torra terassen makade vi oss tillbaka in i de varma och fuktmättade rummen på väg ut för att carpa vidare.IMG_7343

 

 

Våra näsor, och magar, tog oss till Debaser Slussen och deras uteservering. Två hamburgare, en av dessa vegetarisk försvann från de tillslut framdukade tallrikarna i rasande fart. Någonstans i fas med att maten tog slut tog också solen slut. Molnen hopade sig och det hängde regn i luften (som, om mitt minne fungerar, aldrig kom (men det behöver vi inte tala så högt om)). Därför tog vi våra slutcarpade kroppar via tunnelbana och buss tillbaka till lägenheten för att avsluta denna carpdag i soffan framför ett par härliga avsnitt av Stargate Atlantis.
IMG_7350

 

Torsdagen den nionde maj kommer att minnas som dagen av carp. En underbar dag med fingrar hopflätade; lätta pussar delade; några skratt och tappade hakor framför tjocka glasrutor. En dag att komma ihåg, en dag att eftersträva i framtiden.

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *