Känner mig naken, mår lite dåligt

Det känns naket om min hals just nu. När jag vaknade upptäckte jag till min förfäran att dagen jag fruktat infunnit sig. Det är bandet på mitt halsband som har gått av. Det har helt enkelt slitits till den grad att den inte längre orkade bära en medaljong på kanske 15 gram.

Jag har haft medaljongen kring min hals varje dag, utan undantag, sedan början av sommaren 2011. Det var då jag, en dag efter jobbet, av en händelse kollade i en gammal byrålåda här hemma och hittade en ask. Det var mammas gamla smyckesskrin. Jag hade för det första ingen aning om att mamma hade ett smyckesskrin, och för det andra visste jag inte att pappa hade sparat det alla dessa år.

Jag gick igenom skrinet och hade en rätt blöt eftermiddag. Kände igen så mycket och många saker i skrinet skickade mig direkt till minnen av mamma. Vilket gjorde mig både utom mig av lycka, men också saknad.

Den här medaljongen fastnade för mig. Det är en dopmedaljong med hennes namn och dess betydelse på den ena sidan och en fyrklöver med hennes födelsedag ingraverad på den andra.

Även om den inte är värd mycket eller någonsin kommer att bli värd särskilt mycket mer än vad den är idag är den viktig för mig. Och jag kan inte ens börja beskriva hur glad jag är för at jag tappade den i sängen hemma än att tappa den ute på någon nattklubb.

Nu måste jag ta mig förbi någon Panduro-butik eller liknande för att få tag på ett nytt läderband jag kan knyta kring min hals och igen få bära den här medaljongen för att varje dag påminna mig själv om min mamma.

På fredag vill jag sätta mig i biomörkret

På fredag är det premiär för en ny skräckrulle som jag är riktigt sugen på att se. Det sägs att film är bäst på bio. Det tycker jag för det mesta inte är sant. Men om stämningen är rätt och salongen inte är proppad med andra personer som gör allt sitt bästa för att inte bry sig om det faktum att det faktiskt kanske sitter någon annan i publiken som faktiskt är där för att kolla på filmen och inte bli störd av att andra ska låta och förstöra den stämning som faktiskt är biostämning så kan det fungera. Och det där kan vara den längsta meningen jag har skrivit den här veckan.

Det är i vilket fall som helst filmen Sinister som har premiär och jag är riktigt, riktigt, sugen på att se den. Älskar skräckfilmer, och den här ser ut att kunna leverera lite gåshud och kanske ett och annat hopp i biostolen.

YouTube Preview Image

Tårarna slutar inte rinna

Först och främst vill jag be om ursäkt om du klickade dig hit för att läsa en sorglig text om att jag inte kan få stopp på tårarna på grund av någon anledning. När det händer kommer jag nog att skriva det inlägget. Men idag handlar det om de där bra tårarna. De tårarna du inte kan kontrollera när någonting är för roligt.

Så, alltså: Jag ber om ursäkt, hoppas att du kan ha överseende med min missledande rubrik och fortsätter att läsa ändå. Kanske klickar du till och med på Spotify-länkarna jag kommer att bädda in med lite finurlig html-kod. Om du är i det skedet av ditt liv att du faktiskt kommer att klicka på dem är jag övertygad om att du inte behöver oroa dig för vad som kommer i ditt liv. Du har ditt på det torra, som vi säger i branschen.

 

Ironisktvit på Twitter, med det inte allt för vanliga namnet Helt Fel Mängd Ormar (här är den första länken av de länkar jag pratade om ovan. Fast den leder inte till Spotify, den är till hans Twitter), är en rolig pys. Följer du inte honom är det något du kan göra utan att känna någon form av press. Den biten kan du lämna till honom. Han skrev hur som helst en tweet med en länk uti tidigare i eftermiddags som jag måste erkänna mig själv som en hycklare över om jag inte erkänner att jag är glad att jag klickade på.

Den länkade länken ledde mig till vad tweeten själv handlade om. Nämligen det att en viss komiker vid namn John Mulaney fanns på Spotify med både hans album. Jag hade aldrig hört talas om pysen. Men jag är inte den som är den. Speciellt inte när Helt Fel Mängd Ormar försökte lägga en värdering på tweetens läsare rörande att läsaren inte hade en känsla för humor om man antingen inte visste vem han var eller inte klickade på länken.

Jag vill anse att jag har en känsla för humor. Huruvida den är bra eller inte tycker inte jag har med saken att göra. Ibland är den torr, ibland är den genialisk. Oftast är det bara jag som förstår den (som det faktum att jag har hur kul som helst bara att skriva det här inlägget).

Så vad jag egentligen vill säga, nu när jag har förstört det för mig själv och tagit det roliga ur texten genom att säga att jag hade roligt att skriva det ska jag sluta försöka med att vara just rolig och istället bjuda på de där länkarna till Spotify som jag var så noga med att upplysa er om i första stycket. Eller om det var andra stycket, kommer inte riktigt ihåg. Orkar inte scrolla upp för att kontrollera det hela.

Men, jag måste också erkänna en annan sak. Jag skrev att det skulle vara länkar till Spotify, men alltmedan jag skrev hit ner kom jag på att istället för att länka de två olika albumen, varför inte bara länka komikern själv? Jag gör på det viset kan du lyssna på både, det ena eller det andra albumet utan någon som helst påverkan av mig. Även om jag personligen skulle rekommendera dig att lyssna igenom alltihopa. Helst i ett långt, skrattgaranterat svep.

Om du är beredd är det bara att klicka varhelst du känner för på bilden så har jag pratat ihop mig med Internetsnubbarna där bakom skärmen så att du landar på rätt ställe.

Det var allt. Stretcha skrattmusklerna nu. Luta dig tillbaka och njut.

Du börjar bli okej, Netflix

Låt oss prata en liten stund om Netflix. Vi har haft det här i Sverige i, vadå, två månader eller så nu? Jag hakade på den här gratismånaden mest för att jag hört så mycket gott om tjänsten från vänner på andra sidan Atlanten.

Vid första anblick tyckte jag om den. Vid en andra anblick föll den som en sten. Jag tycker inte att det fanns många av de filmer som jag faktiskt ville se. Och de serier som jag var intresserad av hade (har) inte alla säsonger. Till exempel som Mad Men. en serie som jag inte har satt tänderna i en man verkligen varit sugen på. Och Netflix erbjuder bara den första av fem (!) säsonger. Vad är upp med det?

Men jag tycker om Netflix nu. Ju fler filmer jag kollar på tar fram fler exempel för mig som deras system tror att jag tycker om. Och jag vet inte om det bara är jag som inte har lyckats klura ut deras söksystem, men för varje film som jag kollar på verkar gräva fram minst fem nya filmer som jag inte kommit åt innan.

Jag är glad över detta. Fast jag skulle uppskatta Netflix ännu mer om jag fick se dessa med en gång istället för att få klura ut på vilket sätt jag enklast tar ram de filmer jag vill se härnäst.

Så, att gå från bra till dåligt till att växa sig tillbaka till att just nu vara ”okej”. Det är ungefär hur jag känner inför Netflix i nuläget. Det är tillräckligt för att jag tänker fortsätta med tjänsten ett tag till. Håller tummarna för att det kommer en explosion med nya filmer i den nära framtiden.

 

Använder du Netflix? Vad tycker du om det?

Världens största fest kommer till Europa

Japp. Du läste rätt. Jag har flera gånger tjatat om de tre absolut lyckligaste dagarna i mitt liv. Nämligen de dagarna tre under vilka jag var på Ultra Music Festival i Miami nu i våras. Tre dagar av absolut lycka med underbar musik, varm luft och 200 000 människor från hela världen som samlades för att göra en sak. Att festa.

För bara ett par timmar sedan släpptes en teaser. Ultra Music Festival lanserar sin festival i Europa nästa år. Den kommer att äga rum i mitten av juli. I Kroatien. Ja, det är en bit att åka dit. Men det är närmare och för att inte tal om billigare att åka dit n att ta sig hela vägen till Miami. Nu säger jag inte att jag inte kommer att göra allt i min makt för att ta mig dit. Jag säger bara att det nu finns ett alternativ för de som inte kan ta sig dit.

YouTube Preview Image

Just nu finns det inte mycket mer information än vad som visas i den här videon. Men så fort jag ser någonting; läser någonting; hör någonting, så lovar jag att jag ska göra allt i min makt för att få ut den här informationen till er så fort som det bara går.

En ny dag

Idag är det en ny dag, precis som alla andra dagar som börjar efter en ny natt. Det är ganska logiskt när man tänker på det egentligen. Kallt är det också. Jag har inte lyckats att samla ihop mod nog att ens ge mig på ett första försök till att lämna täckets varma beskyddande trygghet.

Glömde att ladda laptopen under natten, så snart kommer jag bli tvungen att rota fram laddaren. Håller alla tummar tillgängliga för att den ligger i väskan och att väskan i sin tur ligger i direkt anslutning till sängen. Finns ingen mening med att hoppas på stordåd än så länge för den här dagen. Att laddaren är i min direkta närhet får räcka för tillfället.

Tog lite av en sovmorgon idag. Inte för att jag annars brukar gå upp väldigt tidigt. Men faktiskt är det så att jag har vaknat tidigare än normalt den senaste veckan. Någonstans mellan halv tio och halv elva har kroppen fått vakna upp av sig själv och då blir det såklart enklare att rulla av sängen. Inte enkelt, men enklare. Idag däremot vaknade jag nu, för ungefär en kvart sedan. Inte mycket till sovmorgon gentemot tidigare dagar. Men något märkbar. Speciellt med tanke på att jag var dum nog att vara uppe extra länge igår. Fastnade på Imgur utan att själv vara medveten om det. Kan säga som så att det inte var första gången. Alla webbplatser som dessa är farliga. Jag säger till mig själv att jag bara ska titta i tio minuter, sen kommer jag på mig själv att fortfarande ligga i sängen och fnissa till roliga bilder två timmer senare. Farligt.

Har absolut ingenting planerat för idag. Men det bästa för min egen skull vore att påbörja den allt för tjocka boken jag måste läsa ut inom knappt två veckor. Varför dra ut på det oundvikliga?

OnePiece + Kiosked

Vi lever i en tid där vad som ansågs vara Sci-Fi och omöjligt bara för några år sedan är redan här. Kiosked är ett sådant företag som verkligen har tänkte utanför lådans väggar och utvecklat ett system som verkligen får mig att tappa hakan.

OnePiece bjöd in till event förra veckan tillsammans med just Kiosked. Det var första gången jag var i deras butik och mitt intryck blev riktigt bra. Enkelt, ljus och trevlig atmosfär. Väl där fik vi träffa representanter från Kiosked som gick igenom vad tjänsten gjorde och varför den finns idag.

Vi bjöds på lite dryck och härliga snittar samtidigt. Jag tror på det här systemet. Det går på det stora hela ut på att du kan lägga upp bilder på dig själv, eller vanliga produktbilder för att sedan tagga varje plagg var för sig som sedan skickar dig på rätt webb-butik. Den fina i kråksången är att ingenting av den här ”reklamen” syns så länge du inte håller musen över bilden på rätt ställe. Helt underbart att ha relevant reklam så nära man ändå inte uppkörd i nyllet på dig. Allt som syns är det lilla blå K’et i hörnet.

Kiosked kommer perfekt tillsammans med den nya kollektionen från OnePiece. Den nya raden av produkter är helt makalösa. Man ser verkligen att företaget och märket har utvecklats extremt mycket på så kort tid. Min favorit är just den här gråa koftan nedanför. Fick chansen att testa den i butiken under eventet, och jag säga att det är en tröja jag mer eller mindre skulle kunna bo i.

 

 

Kaffe

Det är någonting speciellt med att dricka en kaffe för sig själv. Den varma drycken och dess himmelska noter blir som en vän. Jag blir inte märkbart pigg av kaffe. Är inte ens säker på om koffeinet överhuvudtaget biter fast någonstans i min kropp. Om någonting känner jag mig tröttare efter en kopp väl bryggd java. Antar att det är som ett resultat av värmen i koppen.

Jag började dricka kaffe när jag var ungefär tretton år gammal. Men då var det uteslutet Latte med överdrivet mycket socker i. Det var inte förrän jag, uppe i Hälsingland, stod inför valet att antingen inte dricka något kaffe alls eller snabbt som attan lära mig att njuta av små koppar starkt och skållhett kaffe. Det gick bra, och bara efter en vecka med detta underbara kokkaffe dricker jag nu nästan uteslutande svart kaffe. Det händer i och för sig rätt ofta att jag tar en latte. Men det blir mer av en läsk om man jämför mot den svarta koppen. Socker eller mjölk i ett kopp svart är för mig att skända denna livsgivande dryck.

Cellini’s

Från ett regnigt Tyresö har jag tagit mig till ett minst lika grått och regnigt Södermalm. Den första och drivande kraften för att lämna det torra hemmet var för att min bankdosa hade gått och slutat fungera. Och jag behöver verkligen kunna komma åt min bank. Turligt nog var det hur enkelt som helst att fixa en ny. En kråka här, en kod där. Så var det klart.

Medan jag ändå var, i alla fall, nära stan tog jag mig över Skanstullsbron för att testa ett nytt café som jag har promenerat förbi många gånger på väg till Bleckan. Det heter Cellini’s  och är hur mysigt som helst. Strax efter jag tog bilden här nedanför dimmades belysningen ner och det är bara så bra. Inhet WiFi, men det är sådant man får ta.

Det finns ingenting att klaga på min Latte. En väldigt trevlig barist, som även bjöd på en liten chokladbit till drycken. Jag kan säga som så att mitt första intryck av detta trevliga lilla fik är väldigt bra. Gillar utöver detta det faktum att jag inte behöver ha egen musik. Det är bara jag här och musiken är lugn och harmonisk. Perfekt för att hitta rätt läge för fingrarna att skapa en melodi.