Äntligen! Texterna är skrivna!

Arton månader har förflutit. Ett och ett halvt år sedan jag av en slump la ögonen på den redan då drygt två år gamla novellen vilken gav mig högsta möjliga betyg under arbetsområdet i Svenska A, första året på gymnasiet.

Idag bär den korta novellen fortfarande samma namn, Tiden som övergav mig. Historian om den ensamma, bortglömda kvinnan vid strandens kant. Ändå är orden nya, meningar har ändrat form, hela stycken har uppkommit där det bara fanns tomrum innan.

Resan har inte varit lätt. Tårar har stått i vägen för ögonens tappra försök att skilja på bokstav från bokstav. Berättelser har blivit till vänner. Många fortfarande bredvid den ledsamma kvinnan med vinflaskan i sin hand. Andra har försvunnit. Vissa följde med en stund, somliga längre än andra.

Korta och långa. Tunga och lättvindiga. Alla finns där och väntar på ett par ögon av nyfikenhet. En blick och en vilja i själen att våga gå vidare till nästa ord.

Precis som vid alla historiska slag faller kombatanter från båda sidor vemodigt ner i den leriga åkern under deras fötter. Vänner jag har skapat med fingertopparna mot tangentbordets livlösa plast, fiender jag kokat ihop i huvudet har fått känna knivseggen sakta och sensuellt tränga igenom hudens tunna skyddsrustning.

Allt här i världen har sitt slut. Och jag är nära mitt. Texterna är färdigställda. Otaliga gånger har de synats under lupp i jakten på revor och misstag. En stor genomgång står kvar innan vinstens fanfar mödosamt hoppar över slagfältets tunga dimma.

Jag förbereder mig. Armén förbereder sig. Det är snart dags för nästa batalj. Det största, svåraste och mest skräckinjagande  slagfältet står fortfarande framför mig…

blogstats trackingpixel

En reaktion på “Äntligen! Texterna är skrivna!

  1. Pingback: Hur det som sig, när allt kom omkring | David Sundgren @ COLIN

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *