The final flytt!

Favicon.snajvid.comHej!

Nu vet jag inte riktigt om det här kommer som en överraskning för dig. Men jag skriver väldigt, väldigt, väldigt, v ä l d i g t sällan här nuförtiden.

Kanske har du sett att man kan läsa mina filmrecensioner på film.snajvid.com

Kanske har du också sett att jag skriver om mat & dryck på kulinar.snajvid.com

Men visste du att jag sakta men säkert håller på att börja med det ”vanliga” vardagsbloggandet på livsstil.snajvid.com?

Nåväl, det gör jag i alla fall. Och det innebär att jag tagit det sista steget från att överge Colin helt och hållet. Varför jag sakta men säkert dragit mig tillbaka beror på anledningar. Sådana anledningar jag i skrivande stund varken har tid eller energi till att få ner i ord. Låt oss lämna det vid att det är gedigna, rättfärdiga anledningar!

Så, det finns nu tre ställen för dig att läsa om mig och mitt liv på. Det är egentligen precis samma innehåll som här, fast lite bättre. Alla tre samlas under domänen SNAJVID.COM. Vill du följa mig och mina kunskaper, intressen och ärenden – bokmärk, klicka, läs och sprid.

Det går också att gilla min Facebook-sida om du så önskar. Jag vet att jag skulle bli mer än fantastiskt glad om du klickar like. Där kommer allting att samlas tillsammans med möjligheten att ta del av tävlingar inga andra får reda på. Och mer därtill!

Ses på andra sidan! (:

blogstats trackingpixel

The Dude!

Waterclouds1Häromveckan var jag förbi och hämtade upp prover från serien som du ser här ovanför. Det är den nya serien från svenska Waterclouds. Som du kanske också kan se heter The Dude och är därför till för oss herrar (i första rum, jag tror att den fungerar alldeles precis lika bra för kvinnor också, faktiskt). Så – vad har jag lagt märke till och tänkt kring dem?

Det som jag allra mest lagt märke till när jag under ungefär en vecka testat och känt efter är det att schampoo och hair & body wash är fantastiskt dryg. Det räcker med hälften av vad jag är van att använda för att löddra upp kropp såväl som knopp. Doften är angenäm och sådär lagom anonym och samtidigt kaxigt självsäker.

Så, what about the styling hairgel, undrar du. Jo, den är perfekt för mig som behöver stödja upp håret så pass att det stannar precis där jag vill. När gelen torkar stannar den kvar med en matt till semi-matt textur och stabilitet. Resultatet blir inte följsamt på samma sätt som en frisyr ordnad med wax blir. Men det är okej, för det är gelé och jag hade inte väntat mig någonting annat.

Den här gelén var faktiskt precis vad jag behövde i mitt groomingskåp nu när jag precis fått håret att bli tillräckligt långt för att sätta upp i tofs men kanske egentligen behöver ett par centimeter till för att optimera tofsandet.

 

Hur bra produkter är och hur gott de luktar i all ära, jag tycker väldigt mycket om Waterclouds som varumärke och vet att det som ligger och väntar i deras riktigt snygga förpackningar är av kvalitet. Nämnde jag förresten att det är ett svenskt varumärke som också tillverkar sina serier här hemma i långa landet lagom? Bara det gör The Dude värt ett köp, i min mening. Nu vet jag ju såklart inte exakt hur länge proverna kommer att räcka, men när jag väl lyckats få ut den sista droppen är jag tämligen säker på att undertecknad kommer springa förbi en butik och rycka med mig en ny omgång.

Serien som inspirerats av 50-talets barbershops med en modern twist utan att riva särskilt stora hål i plånboken! Kika in på en frisörsalong nära dig och spana efter de här godingarna.

The Dude Detox Schampoo – 73 kr
The Dude Hair & Body Wash – 73 kr
The Dude Styling Gel – 73 kr
The Dude Matt Cream Paste – 88 kr

 

blogstats trackingpixel

På rätt spår

Kommer du ihåg när jag för typ två månader sedan tipsade om den där filmen med den unga kvinnan som satte ut på en promenad av det längre slaget. Det där slaget som är hundratals mil lång och korsar en obarmhärtig öken? Kommer du ihåg att filmen heter Tracks?

I dag fick jag hem boken och blev än mer peppad på att få se filmen själv! HÄR kan du läsa mer om filmen och också se trailern.

Skärmavbild 2014-02-03 kl. 15.56.07

blogstats trackingpixel

Flashdance: the musical – låt oss smula en stund

Flashdance1

I torsdags bar det av hemifrån in till stan för att sakta men säkert genom kollektivtrafiken i den kära, och nu också kalla, huvudstaden för att slutligen landa utanför den klassiska byggnaden i vilken China teatern huserar. Med en nu nästan nittio år gammal historia har den privata byggnaden stått invid Berns klassiska salonger i Berzelii park. De kinesiska tecknen du kan se ovanför de joniska pelarna betyder ”det fulländade seendets hus”. Att få se en fulländad musikal under kvällen var vårt mål. Vi kom nästan i mål.

Flashdance3FLASHDANCE: THE MUSICAL
När jag satte mig uppe på vänstra mittbalkongen var det med en blandning av upprymdhet, förväntan, spänning, glädje, och irritation. Den höga positioneringen i lokalen gjorde mig nervös över att missa viktiga bitar av det som skulle komma. Inte kunde jag veta att det faktiskt går att se det allra, allra mesta även från de sämre platserna inne på teatern. Det här var ändå mitt första besök på teatern.

Upprymdheten, spänningen, och glädjen som fick mig att förbise anläggningens blygsamma benutrymme för oss som har en längd skrivet i våra pass som är större än 175 cm var minglet innan sista ringningen. Från att ha vankat fram och tillbaka i väntan på de inbjudna gästerna tog jag mig ett glas gott mousserande från Rotari och gick upp en våning. Därifrån kunde jag slå två flugor i en smäll – jag skulle ändå använde ingången till salongen därifrån samtidigt som jag fick en överblick av folksamlingen.

En folksamling som låste fast de glada förväntningar jag hade på musikalen. Sorlet. Skratten. Det spritta kroppsspråket från hajpade gäster spred sig över foajén upp över mina läppar och lämnade kvar ett leende.

”Greetings from Chicago” mötte mig på den stora projektorduken framför scenen när jag letade upp min plats. Rad 10. Stol 933. Salongen fylldes raskt och klockan tog sig fram till 19:30. Belysningen släcktes och musiken, de åttiotals-klassiska tonerna tog ljusets plats.

Trycket från musiken, framförd live i kanterna av scenen slog mig med överraskning. Det var en glad överraskning och det där leendet från foajén gjorde sig påmind igen. Skärmar och dukar kastade oss in i åttiotalets Chicago med en tur över staden där vi landar utanför stålverket. Orkestern tar i från tårna när ensemblen av dansare och sångare tar plats på scen och för oss tillbaka till nostalgiska stunder från trettio år tillbaka. För oss som var, eller är för unga för att få ha upplevt med excentriska modet och den episka musikeran tas snabbt tillbaka till första gången vi såg filmen och minns tillbaka utan problem.

Dansen imponerar och rösten från artisterna gör sitt bästa att överrösta orkestern. För på denna premiärkväll satt visserligen tonerna rätt på instrumenten såväl som hos de skönsjungande personerna, men ljudbilden blev förvriden av en dålig mix och från min plats högt upp på balkongen blev allt som inte var duett eller enkelstämmig sång ett virrvarr av grötigt skrål. On key, i och för sig, men likväl ett gröt. Synd för den, däribland jag, som kan låtarna men inte texterna utantill. Jag tappar någonting och får svårt att verkligen på riktigt svepa mig in i den neonfärgade vaggan de välkända tonerna och den peppande dansen omfamnar publiken i.

Det arbete som så ofta glöms bort och ställs undan i det mörka, dammiga hörnet är styrkan i Flashdance. Jag pratar om ljuset och videon. Tekniken har hunnit ikapp med teaterns äldre, analoga form och musikalen utnyttjar detta till fullo. Från den första djupa ”3D”-dykningen in i Chicago till de subtila projiceringarna längs scenerna de flesta av oss kommer låta gå omärkt förbi skapar en helhet till berättelsen som tidigare varit tillgänglig filmens värld.

China teaters initiativtagare skulle vara stolt över Flashdance. För i dag, snart nittio år efter konstruktionen av byggnaden som skulle husera teater och film i symbios, kan publiken sitta i den kinesiskt inspirerade arkitekturen med 20-talsklassicism och skratta, gråta, och njuta till de båda konstformerna. Samtidigt.

Hanna Lindblad, Katrin Sundberg, Siw Malmkvist, Per Eggers och alla de andra i drygt tjugo talanger starka ensemblen skapar en stämning väl värd sina pengar. Det är tre timmar av träffsäkra stämmor, nostalgiska toner. Allt till en berättelse som gör det svårt att inte ställa sig upp ur stolarna och dansa med i historien vi alla kan utantill.

Bonusen är och heter Siv Malmkvist. Intresserar inte Flashdance dig vill du ändå lägga tre timmar på den här glädjeshowen för att få se Malmkvist locka fram otaliga skratt med sina vältajmade one-liners och charmanta dansnummer.

Flashdance2

”Flashdance: the musical dansar dig ur din stol och sjunger dig ur vinterdepression”

Boka din biljett här

| Text & Redigering: David Sundgren | Foto: Camilla Käller |

blogstats trackingpixel

Veckans början

Nu är måndag här igen och det har varit en sådan där bra helg där jag igen fått och kunnat släppa allt vad jobb heter. Visst att det skapar lite kaos under måndagen, men det är väntat och okej. Alldeles nyss kom jag hem från visningen av Frost med vad såg ut som minst tre skolklasser. Kan säga som så att jag är glad över mitt val att sätta mig uppe på balkon istället för min ”vanliga” plats. Usch(!) som de lät och pratade hela filmen genom!

Soundtrack och score har det lyssnats på en del under helgen och i skrivande stund likaså. Jag tycker om att det nu på en vecka varit två filmer med så underbar musik till. Filmen lever kvar så mycket längre när man kan sätta sig och lyssna på musiken i timmar efteråt.

blogstats trackingpixel

Fyra saker jag älskar före frukost

Morgonen är inte min starka sidan. Men det finns några saker, i alla fall fyra, som jag kan säga att jag tycker om och älskar från sekunden jag vaknar på morgonen. Och det är inte bara för att de hjälper mig att bli och att vara den person jag är. Det är för att de är alla underbara på sitt sätt. Vilka är de då?

  1. label.m Honey & Oat Schampoo – för att det löddrar något så underbart och har, tillsammans med balsamet, tagit mig tillbaka till ett normaltillstånd för mitt hår efter en period av tämligen torra strån. (går loss på 219 kr)
  2. label.m Honey & Oat Conditioner – för att det luktar lika gudalikt och godisaktigt (utan att vara för sötsliskigt) som schampoot. Och såklart för att känslan i håret efteråt är mm-mm-mm! (går, precis som schampoot, också loss på 219 kr)
  3. label.m Matt Paste – efter att ha haft slut på wax och i flera veckor bara använt mig av hårspray för att hålla ihop min tunga kalufs kom den här lilla saken och berättade för mig att det inte bara är stora typer som orkar hålla saker på sin rätta plats, väldigt länge. Lite svårt och klurig att lära sig att använda, men efter ett par dagar går det att hitta på vad tusan som helst! (den lilla 50ml-burken blir din för 179 kr, den stora 120ml kommer kräva 219 kr den också)
  4. Vian – för att det inte behövs mer i mitt liv än henne egentligen. Allting jag har utöver min älskade sambo är bara en bonus. (Ovärderlig) 

De här produkterna (alltså inte Vian inräknad) finns att köpa på några få ställen, däribland hos Toni&Guy. Håll helt enkelt utkik efter dem hos din frisör. Ser du dem, köp dem. Om du vill alltså.

label.m4

blogstats trackingpixel

Skadeglad, fast åt andra hållet

Jag har inte varit ute och sprungit på jag vet inte hur länge. Och det gör mig ledsen, men det gör mig samtidigt inte ledsen. För jag har verkligen ingen aning om hur jag skulle få plats i schemat just nu för det. Jag trodde att den här veckan skulle vara lugnare och jag skulle få tid till att göra massor av andra saker (läs:ta det lugnt). Som det ser ut nu är det ungefär lika mycket att göra den här veckan, fast istället för plugg är det blogg och magasin som tar upp tid.

Och jag som tänkte att jag skulle få tid att spela Battlefield mest hela kvällen ikväll. Icke då..

Så jag är glad att jag är skadad i foten. Den här stressfrakturen har kommit ganska ”lägligt” i och med att det ger mig en ursäkt till att stanna inne och göra andra saker och inte få (väldigt) dåligt samvete över det.

blogstats trackingpixel

Guld och Eldredge

Hej igen,

Nu har det varit sådär tyst igen och nu verkar det ha blivit något av en vana att påbörja varje inlägg med en ursäkt och förklaring till varför det varit så tyst. Anledningen är fortfarande skola. I söndags avslutades kursen och jag lyckades, efter jag-vet-inte-hur-många timmar av studier under veckan att få in allt som skulle lämnas in. Och jag lämnade in i tid, dessutom!

Mycket film har det varit också. Igår var jag på Guldbaggen och satt i deras pressrum tillsammans med resten av press-klicken. Avslutade kvällen med några glas på Berns där efterfesten höll hus. Eftersom det var Guldbaggen var det naturligtvis klädkod. För att piffa till det lika extra sprang jag och införskaffade en ny slips som gick alldeles utmärkt med min mörkblå kostym. Och som, numera, vanligt drog jag till med en Eldregde-knut.

Skärmavbild 2014-01-21 kl. 13.40.53

 

blogstats trackingpixel

Filmerna flyttar till ny sajt

Igår länkade jag för första gången till filmernas nya hem. Det är det första steget i den kommande förändringen jag berättade om skulle komma under början av 2014. Från och med nu kommer alltså jag inte att posta nya filmrecensioner här. Istället kommer recensioner, nyheter och allt det andra gottiga att från och med igår postas och publiceras på film.snajvid.com.

Det är synd att tappa alla de fantastiska sökmotorplaceringarna vi tillsammans skapat här. Att göra den här flytten har för filmerna varit något jag velat göra väldigt länge men skjutit på otaligt många gånger om. Nu är sidan skapad och justerad (det är dock fortfarande lite byggstök i arkiven).

Som det ser ut nu kommer jag att fortsätta med det andra här tills jag får mer tid på händerna och kan utveckla resten. Alltså: det är bara filmerna flytten gäller.

Jag hoppas innerligt att du gillar den nya designen och att du vill följa med mig till film.snajvid.com. Med lite tålamod kan jag lova dig att det kommer bli betydligt enklare att läsa mer än antingen eller.

Välkommen till en rakt igenom renodlad filmblogg!

Header-film.snajvid.com

 

blogstats trackingpixel